”Vänstern inför det nya seklet; kampen fortsätter” var parollen för FSP:s (Sao Paulo Forumet) nionde möte som hölls 19-21 februari i Managua, Nicaragua. Detta möte föregicks av workshops med olika samhällssektorer. De ägnade sig åt utbyte av synpunkter och förslag på aktion och samordning. Ämnen som diskuterades var: kön, enticitet, de engagerade kristnas kamp med den sociala förändringen, progressiva små- och medelstoraföretagare, kampen mot nyliberalismen inom universiteten och sammarbetet mellan vänsterparlamentariker i Latinamerika.

FSP består av ungefär 120 partier och politiska rörelser från hela vänsterspektrat; huvudaktörerna i alla möjliga former av kamp. Observatörer från Europa, Asien, Afrika och Mellanöstern var även inbjudna. Bredden, genom inledningsdefinitionens ram, en samling av antiimperialistiska, socialistiska och progressiva partier och politiska rörelser är grunden till dess framgång och själva existens, att utarbeta gemensamma politiska linjer utöver den “luddiga” grunddefinitionen skulle bli dess misslyckande. FSP motsätter sig inte andra grupperingar som syfter till att koordinera kampen eller internationella organisationer bestående av partier och politiska rörelser.

Trots att FSP fortsätter vara en politisk referens, genom den klara antinyliberala och antikapitalistiska hållningen, har man i allmänhet haft en passiv hållning i kontinentens politik. FSP har betonat den institutionella kampen (till vilken vi inte motsätter oss) utan att ge det nödvändiga utrymmet åt andra former såsom t.ex beväpnad kamp och direktaktioner. Kampformer som just nu förs och utvecklas av våra folk.

Vi är anhängare till genomförandet av det årliga mötet, genom vilket FSP bibehåller sin kraft och möjlighet som verktyg för kontinental intergration. Att mötas en gång per år är dock inte tillräckligt. Det är nödvändigt aktivera de regionalasekretariaten och det verkställande sekretariatet. På så sätt möjliggörs ett omfattande deltagande av FSP:s politiska krafter mer kontinuerligt. Workshops kring det regionala problemet bör utvecklas, detta är en del av lösningen och kräver en verklig kompromiss från de olika krafterna för att föra FSP framåt. Detta är sättet att förena FSP och dess krafter med andra samhällssektorer som NGOs (Non Governmental Organisations) samt sociala och/eller folkliga organisationer som tar upp sina specifika krav. Endast en smidig förbindelse mellan det verkställande sekretariatet och gräsrötterna, förändringen bör inledas i arbetsutskottet, kan göra FSP till en aktiv kraft på kontinenten och i världen.

Det är nödvändigt att enas om och utveckla de diskusioner som genomförts vid den nionde konferensen, endast diskusionen och dynamiseringen av FSP garaterar dess utveckling och förstärkande.

För att hedra minnet av Augusto C. Sandino (mördad för 66 år sedan) och samlade i hans hemland avslutades FSP:s nionde konferens med deklarationen ”Niquinohomo” (namnet på platsen där Sandino mördades).

Konferensens alla dokument finner ni på internetsidan: http://burn.ucsd.edu/~farc-ep/.

I ”Niquinohomo” sägs:
• Att under 2000-talet presenterar sig vänstern som ett verkligt alternativ av folklig makt, genom konstruerandet av nya deltagande institutioner, nya former av demokratiskt styre och ekonomisk utveckling grundad på majoriteternas fulla välbefinnande. 

• Att alla bakslag och segrar i arbetar- och folkrörelsens historia (framförallt, kamptraditionerna hos den latinamerikanska och karibiska vänstern) och erfarenheten som vi har fått som medlemar av FSP utgjör en del av det politisk och social arv som vi måste bygga vidare på för att ge folken makt över sina egna öden. 

•Att lösningen på världens problem går genom utrotandet av de grundläggande motsättningarna som idag belastar samhället. Detta är klassmotsättningar som tar sig uttryck i  de mest skilda former av förtryck, diskriminering och utsugning på grundval av t.ex: kön, ras, kultur, ålder och sexuell läggning.
Att vänsterkrafternas utveckling, framförallt de partier som är medlemmar i FSP, också utgör en väsentlig del av detta arv. Framsteg som lett till större politiskt manöverutrymme på det institutionella området som statliga och kommunala regeringar. Denna utveckling sker även hos de sociala organisationerna, de icke regeringsmässiga instanserna, de utominstitutionella kamperna och de folkliga gerillagrupperna. 

Till detta kan läggas: 

• Den djupa ekonmiska, sociala och politiska krisen i den andinska regionen som har orsakat ett folkliga uppror i Ecuador stött av progressiva militärer.Detta visar på inte bara den ökande upplösningen av ett perverterat politiskt system som hålls igång endast genom USA:s stöd, utan även en ökande process av kraftansamling från de folkliga och progressiva krafterna. Trots att upproret krossades av reaktionära militärer visar processen på stora möjligheter i denna riktning, att avskaffa det inhumana systemet.
• Den unika politiska processen som utvecklas i Venezuela, under ledning av president Hugo Chávez Frías, har lyckats demontera det korrupta politiska systemet som påtvingats detta land under nästan fyra decennier. Vi välkomnar den venezuelanska regeringens åtgärder för att garantera den nationella självbestämmanderätten och avfärdar varje utländsk inblandning som kan hota den fredliga utvecklingen hos denna revolutionära process. 
• Det panamanska folkets kamp som lett till panamansk överhöghet över Panamákanalen. (General Omar Torrijos var mannen som banade väg för detta.)
• Den politiska styrka som det colombianska folket och den colombianska vänstern - framförallt gerillarörelserna - lyckats uppnå. Gerillan har utvecklat en dialog för att finna lösningar på de strukturella problemen i Colombia. FSP kritiserar och förkastar IMF:s (Internationella Valutafondens) ekonomiskakrav på Colombia såväl som den direkta militära interventionen från USA eller en eventuell aktion med deltagande från latinamerikanska arméer.

Slutligen utgör det kubanska folkets heroiska motstånd mot imperialismen och dess framsteg mot upprättandet av ett rättvisare och humanare samhälle en viktig landvinning i vårt Amerika.