| min verksamhet som
läkare har jag sett tusentals yngre och medelålders personer som plötsligt och oväntat
drabbats av hjärtattack och hastigt avlidit. Det är en traumatisk upplevelse.
Naturligtvis funderar man över möjligheter att förebygga dessa dödsfall.
I början av 1980-talet fascinerades jag av de danska läkarna Bang och Dyerbergs
iakttagelser från Grönland att eskimåerna mycket sällan drabbas av hjärtattacker. Det
anses bero att deras kost är rik på fiskfettsyror.
Tillsammans med en grupp forskarkolleger upptäckte jag att svenskar som avlidit i
plötslig hjärtdöd har brist på fiskfettsyror i hjärtats blodkärl. Därifrån var
steget inte långt till att försöka förebygga hjärtsjukdom och hjärtdöd genom att
öka fiskfettsyrorna i kosten.
För många år sedan hade jag tillfälle att göra några försök med fiskolja under
en forskningsvistelse i USA. I försöken fick deltagarna, jag var själv en av dessa,
äta 18 stora fiskoljekapslar dagligen. Det var inte så uppskattat. I senare studier
försökte vi i stället använda flytande naturlig fiskolja; det räckte då med en
rågad matsked.
Ett problem vi stötte på i början var att fiskoljan lätt härsknade beroende på
förlust av cellskyddande ämnen (antioxidanter) när den renades från miljögifter. De
ursprungliga antioxidanterna i fiskoljan måste därför återställas. Efter flera års
forskning löstes detta problem och en naturlig stabil fiskolja blev tillgänglig. Det
visade sig då att den stabila fiskoljan inte bara smakade bättre, den hade också mycket
intressantare effekter.
Dessa resultat har publicerats i medicinska tidskrifter men är säkert bara kända av
en liten grupp forskare. Jag har därför ombetts att försöka redovisa resultaten och
betydelsen av fiskolja för hälsan i populärmedicinsk form - ingen lätt uppgift! Jag
hoppas dock att jag till läsaren kan förmedla något av den entusiasm jag själv känner
inför möjligheterna att med enkla medel och på ett naturligt sätt förebygga våra
vanligaste dödsfall.
Jag vill tacka alla vänner som på olika sätt hjälpt mig att förverkliga denna bok.
Tom Saldeen
|