GHANAEtt litet land, beläget vid Guldkusten i
Afrika, som jag besökte vid årsskiftet 2001-2002.
Detta var mitt första besök i Afrika och det blev ett nytt möte med
människor i en del av världen där moderniteter till stor del saknades. Ändå
fanns det många bilar i städerna, som trängdes med människorna på gatan
bland marknadsstånden. Vid mitt besök gjorde jag en rundresa från Accra upp till Tamale. I närheten
av Tamale ligger Mole National Park och besöket där var trevligt. Här
var det mycket ordnade förhållanden och man kunde sitta uppe vid
swimming-poolen och titta ned på djuren som kom fram och badade och drack
ur den lilla sjön på botten av dalgången. I den här nationalparken fick besökarna även göra fotvandringar tillsammans med guider och det gick verkligen att komma nära de vilda djuren. Vi
gjorde flera vandringar
varje dag och vid varje vandring såg vi hjortar, fåglar och
elefanter.
Jag ingick vid det här tillfället i en liten grupp, som fick förmånen att
besöka byn Achubuyor i norra Ghana. Vid besöket i byn fick vi bo i hyddor hos
befolkningen och vara med om några dagar med riktigt byliv. I byn fanns endast
en vattenpost och kvinnorna fick hämta vatten där. De fick sedan bära vattnet
till sina hem och ibland var det långt från vattenposten hem till hyddan.
Kvinnorna bar vattnet på huvudet, liksom allt annat som de bar.
Vi blev väl mottagna i byn och vi fick tillgång till tolkar, som visade
oss runt och visade byns odlingar och allt annat. Eftersom månggifte är
tillåtet, så fanns i byn c:a 100 vuxna och 400 barn. Jag bodde tillsammans
med en muslimsk familj, som hade sex barn. Två av barnen var nästan exakt lika
gamla, men det berodde naturligtvis på att de hade olika mammor. Här hade mannen
i familjen två hustrur och de verkade komma mycket bra överens, så i seden
existerar ingen svartsjuka efter vad jag kunde se. Barnen var underbara och de
tyckte säkert att det var mycket spännande att ha besök, som bodde i deras
hydda. Det fanns stor fattigdom i byn och med litet större kunskap kunde vi ha
tagit med en massa kläder till barnen här. De behövde underkläder,
gymnastikbyxor, T-shirts och kanske skor. Enkla saker att ta med, men som hade
varit till verklig nytta här. Många av barnen gick nästan nakna och speciellt
trosor och gymnastikbyxor hade kunnar komma till stor nytta, men det hade vi
ingen aning om.
Under några dagar besökte jag även byn Busua, en liten fiskeby, där livet
kring havet och fisket var det mest betydande. Det var mest småfisk som
fiskades upp, men det hände också att båtarna kom in med en och annan
svärdfisk och tonfisk. Även i Busua kom vi nära befolkningen och vi satt
många timmar och berättade om vårt liv i Sverige, medan pojkarna
berättade om hur de upplevde att bo i Busua. I grannbyn Dixcove såg jag även att delfiner fiskats,
men det var inget som lockade mina smaknerver, utan det blev i stället stekt
svärdfisk på menyn två kvällar. Delfinerna är alldeles för
"mänskliga" för att de skall vara lockande till middagsmat.
Besök gjordes även vid Guldkusten.
I Cape Coast besökte vi det gamla fortet,
som bär på hemska minnen från tiden med slavhandel. Det kändes beklämmande
att gå omkring och titta på cellerna och fängelsehålorna och hela
atmosfären vittnade om de hemska saker som förekommit här. Direkt utanför
fortet ligger hamnen, varifrån slavarna fördes iväg
med väntande båtar.
Ghana har en stor del av ytan gränsande till Atlanten, men kusten var inte
särskilt lockande för badliv. Under min vistelse i Ghana var det hårda vågor
och undervattensströmmar. Naturligtvis badade jag en hel del, eftersom
temperaturen låg över 30 grader, men det var mest bara att jag doppade
mig, för det kändes inte helt riskfritt att ge sig ut på längre simturer.
|