AZORERNA
är en ögrupp ute i Atlanten, som tillhör Portugal. Öarna är av vulkaniskt ursprung och det förekommer fortfarande vulkanisk aktivitet under jorden.
Sao Miguel är den största av öarna och här bor c:a 160.000 människor.  Sao Miguel är också den ö som besöks av flest turister. Jag besökte ön i december och det är väl inte den bästa tänkbara tiden för ett besök, men vädret var behagligt,  men ombytligt. Det blåste en hel del och vissa dagar låg molnen tätt över bergen.
Ön, som var mycket kuperad, lockade mig för att det fanns många vandringsleder, men vandringarna här är inget för den ovane vandraren. Det var många timmars vandring i starkt uppförslut och sedan var det lika brant att gå ned igen och det vet alla som vandrar mycket,  att det är lika jobbigt att gå nedför som uppför.
Ponta Delgada,  huvudstaden med c:a 40.000 invånare,  är en charmig,  lugn stad med ett fåtal sevärdheter. Det finns flera vackra kyrkor och ett stort fort bl a och det finns ett stort utbud av restauranger. Under julhelgen var restauranger stängda till stor del, vilket bara bevisar att Azorerna ännu inte anpassat sig  till turistlivet i någon större utsträckning. Det gäller att passa på och besöka öarna innan de blir alltför turistiska, för då kommer charmen tyvärr till viss del att förstöras. Det finns goda bussförbindelser med övriga orter och städer på ön. Varje morgon tog jag bussen ut till någon av de små byarna ute på ön och gjorde vandringar.
Villa Franca do Campo besökte jag för att vandra upp till det lilla märkliga kapellet Nossa Senhora da Paz och sedan vidare upp i bergen. Kapellet var vackert och låg mycket vackert på sluttningen ovanför den pittoreska lilla staden. Vandringen upp till kapellet gick bra, men den fortsatta vandringen uppåt var krävande, men med en bedövande vacker utsikt till att börja med. Tyvärr kom molnen sedan insvepande, varför utsikten försvann. Under julhelgen var det tyvärr ofta disigt och dimmigt uppe bland bergen, så den utsikt som säkert normalt finns här uppe, hade jag ingen större glädje av. Det var ändå sköna dagar, men en fin utsikt hade gett extra krydda åt vandringarna.
En av dagarna gjorde jag en ganska behaglig vandring från Genetes till Mosteiros. Här gick jag utefter havet på en liten väg, som ovanligtvis inte var speciellt kuperad. Här blommade livet på landet och jag mötte ett flertal hästar både med ryttare och framför vagnar och överallt. Liksom i övrigt på ön gick kor och betade. Det finns otroligt många kor på San Miguel och dessa kunde man träffa på stora vägar mitt bland bussar och bilar.
Under julen 2002 var det blåsigt på Azorerna. Det finns möjlighet att åka ut med båt för att se eller simma bland delfiner, men det här året blåste det alltför hårt för att båtarna skulle kunna gå ut.

Till start