Ögondiagnostik

Ögonen är kroppens spegel, det upptäckte den ungerske läkaren Ignatz von Peczely som redan 1866 skrev den första boken i ämnet. Ögondiagnostiken har sedan dess utvecklats och förfinats och är idag en erkänd diagnostiseringsmetod inom naturmedicinen och som komplement för läkare inom skolmedicinen i flera Europeiska länder bl.a. Frankrike.

Förklaringen till hur man kan se problem med kroppens vävnader i ögat anses vara att alla de hundratusentals nervtrådar som utgår från kroppens vävnader slutar i fingrar, tår och ögon. När en vävnad i ett organ inte mår bra förtvinar nerven och  drar med sig olika fiberlager i ögats stroma. Detta visar sig som ett litet mörkt hål i irisen. Dessa hål kan beroende på sin form och färg indikera olika tillstånd i organet.

Synen på vad ögondiagnostiken visar är inte helt enhetlig men kan i princip sammanfattas så här:


Ögondiagnostiken visar:

  • Främst dina medfödda svagheter och förmåga till läkning.
  • Inflammationer och toxiska tillstånd i både akuta och kroniska stadier.
  • Hur mage och tarm påverkar övriga kroppen genom cirkulationen och blod- och lymfsystemet.
  • Under- och överaktivitet i körtlar och organ.


Syftet med ögondiagnostiken är att visa var de individuella svagheterna ligger så att man kan ta sin hälsa i egna händer. Eftersom funktionella störningar i organen ofta uppträder innan man  känner symtom kan man tidigt förebygga sjukdom genom att vidta de åtgärder som krävs för att skapa balans i kroppens system.  Vid utvecklade sjukdomstillstånd kan irisdiagnostiken ge vägledning om var problemets kärna ligger och man kan angripa själva orsaken till ohälsan.