Harry Potter står för kristna värderingar!

Författaren JK Rowling är själv inte aktiv i någon kyrka och förnekar att hennes böcker skulle vara avsedda som något mer än underhållning. Likväl är det otvetydigt att en hel rad kristna och bibliska motiv och idéer finns med i dem. Här är några exempel som jag delvis har hämtat från Brita Häll och den engelske prästen Philip Plyming:

• Två världar. Precis som i den kristna tron, består verkligheten i Harry Potters värld inte bara av det vi kan se. Parallellt med vår vardagstillvaro finns också en osynlig värld, "det övernaturliga" om man så vill. Bara vissa människor kan se den. Många vägrar att tro på den även när den blir synlig för dem. Så är det också med kristendomen; endast de troende kan se evangeliets sanning. Många skulle inte tro ens om de fick se ett mirakel. Att introducera denna idé är viktigt för var och en som vill ge sina barn en kristen uppfostran.
  
  
• Det svaga utväljs. Harry Potter växer upp i den vanliga världen och lever ett trist liv eftersom han är föräldralös och släktingarna som tagit hand om honom är snåla och elaka. Men på sin elfte födelsedag får Harry veta att han egentligen är en trollkarl och har en rad förmågor som gör honom till något större än sina trista släktingar. "Det som är svagt i världen utvalde Gud för att låta det starka stå där med skam." (1 Kor 1:27). Ett tydligt bibliskt motiv.
  
  
• Människosynen. Rowlings karaktärer är inga staffagefigurer. De mångbottnade och vi får lära oss att man lätt kan få ett felaktigt intryck, och att människor kan förändras med tiden. Det finns flera exempel på att skönhet och charm är ingen garanti för att man är en moraliskt god människa (Gilderoy Lockhart). Otrevlighet betyder inte nödvändigtvis att man är ondskefull (professor Snape). Rykten är ofta osanna (Sirius Black visar sig vara en hjälte fast ryktet, eller den massmediala "sanningen", säger att han är en skurk av värsta slag.) Rowling är tydligt kritisk mot medial ryktesspridning och sensationsjournalism. Hon ligger mycket nära en kristen människosyn, där alla människor har ljusa och mörka sidor, de är alla ofullkomliga och syndare men det finns möjligheter till bättring och förlåtelse.
  
  
• Harry som kristen. Liksom alla kristna kämpar Harry mot frestelser och fiender. Han drabbas av tvivel och svåra moraliska val. Han känner att det finns en högre mening med hans liv, och jobbar på att ta reda på vad den är. Händelseutvecklingen ger honom ledtrådar. Det är en svår kamp, och den vinns inte genom magiska krafter utan genom trohet, vänskap och godhet. Gud finns inte alltid tillhands för att hjälpa honom, men i slutändan räddas han alltid av Gud eller någon av Hans tjänare. (Böckerna behandlar inte religion, men Gud symboliseras av Dumbledore, rektorn på Harrys skola.(
  
  
• Offret. Harry är sårad av det onda. Ärret han fick när Voldemort angrep honom svider och värker ibland, precis som vi alla kan känna av att det onda vållar oss smärta. Men i slutet av den första boken visar det sig att Harry också bär ett osynligt märke. Det kommer från hans mor, som offrade sitt liv för att skydda honom. Dumbledore förklarar: "Att ha älskats så djupt ger oss en form av skydd för alltid... Det finns i själva huden hos dig." Parallellen till hur vi alla är älskade av Jesus Kristus, som offrade sitt liv för oss, är tydlig. Liksom löftet om beskydd: "Jag är med er alla dagar till tidens slut."
  
  
• Makt. Eftersom han är en trollkarl kan Harry göra magiska saker, men han är förbjuden att använda sina krafter bland vanliga människor. När han utsätts för sina inskränkta släktingars elakheter skulle han lätt kunna använda sin magi för att komma undan, men han lyder reglerna och härdar ut. Jesus frestades i öknen att använda sin makt för att skaffa sig rikedom, komfort och berömmelse. På liknande sätt frestas Harry att förhäva sig, men väljer att inte göra det.
  
  
• Voldemort är den onde trollkarlen. Precis som Satan ursprungligen var en ängel som föll, var Voldemort en god trollkarl som blev ond. Som symbol för det onda i böckerna är han mer en kraft än en fysisk person: "Jag tar bara form när jag kan bli en del av någon annans kropp... men det har alltid funnits dem som är villiga att släppa in mig i sina hjärtan och tankar."
  
  
• Gott och ont. I den andra boken lyckas de listiga onda trollkarlarna att tvinga bort Dumbledore från jobbet som rektor. Han accepterar det lugnt men förklarar att han inte kommer att vara passiv. "Jag kommer egentligen först att ha lämnat den här skolan när det inte längre finns någon här som är lojal mot mig. Och ni ska finna att den som ber om hjälp och stöd på Hogwarts kommer att få det." Sålunda hanterar boken ondskans problem på ett mycket kristet sätt; människan har frihet att utestänga Gud. Gud respekterar sådana val. Men bön kan skapa en öppning för Gud att ingripa i den mörka världen. Vilket är precis vad som händer när Harry slåss mot Voldemort. I desperation ropar han på Dumbledore och får genast hjälp.
  
  
• Kampen. Hos Rowling är kampen mellan gott och ont något som pågår ständigt och som inte består av isolerade händelser utan har en historia och är insatt i ett större sammanhang. Det onda beror inte bara på att det dyker upp nån elak typ ur intet, som måste besegras. I bakgrunden ligger gamla oförrätter och fördomar som påverkar människorna långt i efterhand. Dagens kamp föder nya problem som får konsekenser i framtiden.
  Konflikten är konkret, båda sidor representeras av människor. De är inte andar eller principer. Det är inte frågor om något oidentifierbart, abstrakt ideal utan om människors agerande. Båda sidor har ett ansikte, man kan inte bara säga "jag är god" eller "jag är ond" utan det handlar om vem man väljer att följa. Dumbledore eller Voldemort. Precis som kristendomen handlar om valet att ansluta sig till en person, Kristus. Voldemort samlar anhängare genom att lova dem makt och rikedom, och genom att skrämma dem. Dumbledore vädjar till människors kärlek, solidaritet, medkänsla och ansvar.
  
  
• Handlingar och ansvar. I en nyckelreplik förklarar Dumbledore för Harry hur viktigt det är att välja rätt sida: "Det är våra val här i livet, Harry, som visar vilka vi är, mycket mer än alla krafter och förmågor vi kan ha blivit födda med." En fundamental kristen tanke. En vanlig icke-kristen uppfattning i världen är att framtiden styrs av Ödet eller någon annan opersonlig makt. Horoskopen säger att det beror på stjärnorna. Reklamen säger hur vi ska vara för att bli lyckliga. Likaså säger världen det är viktigt vilken ras, nationalitet, hudfärg och härkomst man har - somliga är bättre än andra därför att de är adliga eller rika eller kändisar. En del moderna forskare påstår att det är våra gener som bestämmer, vi är födda si eller så och kan inte göra något åt det.
  Mot detta vänder sig Rowling kraftfullt. Människan har förmåga att välja och ta ansvar för sitt liv. Det är dessa val vi gör, som avgör om vi blir bättre eller sämre än andra. Inte ens medfödda begåvningar, kändisskap eller rikedom har egentligen någon betydelse för vår kvalité som människor. I den första boken erbjuds Harry Potter att tillhöra ett av internatskolans "kollegier" där han skulle passa in förträffligt tack vare sin magiska begåvning, där skulle han kunna få hjälp att nå sin verkliga potential och bli en mäktig, berömd magiker. Men han väljer ett annat kollegium där hans förutsättningar är sämre, han gör det därför att han sett andra kvaliteer där, som betyder mer för honom än makt och berömmelse.
  
  
• Individ och kollektiv. Dagens media och samhälle talar alltid om individen och hennes frihet. Inte bara en frihet från förtryck utan mera friheten att "förverkliga sig själv" utan att behöva bry sig om andra. Här går Harry Potter stick i stäv mot tidsandan. Hos Rowling handlar allt om relationer och poängen är att ingen kan leva på egen hand. Utanförskap och ensamhet är bland det värsta som kan drabba en människa.
  Harry söker och finner information om sina föräldrar som han inte har några egna minnen av. Han tröstas av vetskapen att de älskade honom. Han plågas svårt av det förakt och utanförskap han oförskyllt utsätts för av dina tråkiga släkningar familjen Dursley, och tyr sig till vänner som uppskattar honom för den han faktiskt är, inte för hans namn, rykte eller magiska begåvningar. Däri skiljer han sig från sina ovänner, sådana som Draco Malfoy, som vill bli beundrad och fruktad snarare än älskad för sin egen skull.
  Att vara människa är enligt kristendomen ytterst en fråga om att stå i relationer. Vi tror på en Gud som av kärlek söker en ny relation med sin skapelse. Det är ju därför han sänder Kristus. Så handlar också Rowlings böcker om relationer som förvandlar, utvecklar och ytterst även räddar människor från det onda.
  
  
• Kamp och seger. Harry Potter besegrar inte ondskan med magi. Han är bara en skolpojke och hans fiender är alltid mycket större och starkare. När Harry övervinner dem beror det inte på att han är en framstående trollkarl, utan dels på att han får hjälp från sina vänner, dels på att de onda alltid utgår från att alla är själviska; de underskattar det godas förmåga till självuppoffring. Motivet är bekant från andra berättelser, t ex David och Goliat, Sagan om Ringen, Askungen, Arthurssagan. Tanken är kristen: Jesus besegrar också ondskan genom att offra sig, inte genom att komma med arméer och yttre styrka.