DISTURBED

PROGRAM 184 - 4 Mars 2001

(Dan Donegan)

disturbed dan Disturbed tillhör det fåtalet band som har släppt en debutskiva som känns egen. Visst, influenserna är där, men det är också allt de är. Influenser inte plagiat. Det började lossna ordentligt för bandet 1997 när sångaren David Draiman kom med i gänget. Innan dess hade en mängd olika sångare kommit och gått.

Förutom en bra och personlig röst bidrog David starkt till bandets budskap till fansen. Hans texter är fyllda av vrede och förakt gentemot samhället och de som fogar sig i leden, något som anammats av hela bandet.

Disturbed gästade Sverige som förband till Marilyn Manson i februari. Liksom Manson tycker Disturbed att man ska tänka själv, göra det man själv trivs med och totalt skita i allt vad föräldrar, skola och religion försöker pracka på en. Skillnaden är att Disturbed inte tycker att det man själv trivs med ska skada andra.

Gruvan träffade gitarristen Dan Donegan ett par timmar innan giget på Hovet i Stockholm. Utanför stod redan en hel del vitsminkade och svartklädda fans som alla hoppades få en glimt av kvällens stora stjärna Marilyn Manson.

Dan avslutade en telefonintervju, och tog ett glas juice innan det var dags att slå sig ner på en ganska obekväm plaststol i Disturbeds loge. Dan var artig, men reserverad. Kanske berodde det på att han hade gjort intervjuer hela dagen, och var aningen trött på frågvisa journalister.

Förutom att "the sickness", sjukdomen, nämns i en låt verkar det vara någon sorts term för hela bandet. Vad är egentligen "the sickness"?

-Det härstammar från hur samhället ser på oss eller andra som är konstiga, det vill säga vi som inte gör saker enligt normen. Människor som håller sig till normen kanske är lite skrämda av det vi gör. 

see no evil
Jag tycker att alla ska vara individer, alla ska göra det som de trivs med. När man inte gör saker och ting enligt samhällets alla lagar och regler ser folk ner på en. Vi är starkt emot att bli formade på det sättet. Vi tycker att man ska hitta ett sätt att uttrycka sin passion för livet.
Ni nämner även "the game" i ett par låtar. Vad är det för spel ni menar?

-David skriver det mesta av texterna. Texterna är alltid personliga, oavsett om det handlar om honom eller bandet. Spelet du refererar till handlar om hur människor spelar hjärnlekar med varandra.

hear no evil
Du vet, i ett förhållande till exempel. Jag tror att han upplevde det i ett tidigare förhållande. Men jag tror att alla människor nångång i sitt liv haft ett förhållande som inte varit helt friskt. Det är ohälsosamt att leka med andras känslor. Det är såna livsupplevelser som vi anser är fel.
Det är mycket ilska och förakt i texterna, känner ni er förkastade av samhället?

-Det finns mycket som vi inte håller med om. Ta till exempel vår första singel Stupify. Den handlar om ett förhållande David hade med en latinotjej. Hennes föräldrar och familj hade ett problem med att David och hon var av olika raser.

talk no evil
De tyckte inte att de skulle vara ihop, och det förstörde det förhållandet. Det är sorgligt att det skulle behöva gå så långt. Det ska inte behöva spela nån roll vilken hudfärg man har, eller vilken religion man tror på. Om två människor älskar varandra är det allt som spelar nån roll.

Finns det nåt sätt att bryta sig loss?

-Lyssna inte på nån. Gör det du själv vill. Så länge ingen blir skadad så borde ingen bry sig. Satsa inte på att göra saker som får andra att bli glada, gör saker som gör dig glad. Jag menar, många människor blir mer eller mindre mot sin vilja formade av föräldrar och skola. Föräldrar vill alltid att man ska bli läkare för att det är ett bra yrke. Hur många föräldrar tycker att ens barn ska växa upp till rockstjärnor? Vad är det för fel med att hålla på med musik. Gör det du tycker om. Gillar du att steka hamburgare på McDonald’s så gör det. Om du blir glad av det så… Alla vi hade bra jobb med bra betalt innan bandet rullade igång. Men det spelade ingen roll. Man vaknade varje dag och kände sig miserabel trots att jobbet betalade bra. Det här bandet är vad vi måste göra, och det spelar ingen roll hur mycket eller lite pengar vi får bara vi kan få göra det varje dag.

Vad föredrar ni, live eller skivor?

-Livegrejen utan tvekan. Att få stå på scen och interagera med publiken är det klart bästa med det här. Att försöka förtjäna lite nya fans som kanske aldrig sett oss tidigare. Vi har en möjlighet varje gång vi kliver upp på scen att bli av med vår ilska och det är kul att se att publiken kan bli av med sin. Folk kan dansa, headbanga eller bara stå och lyssna. Hur de än väljer att visa det på så är det en underbar känsla att se dem där. Processen i studion kan vara lång och jobbig, men när vi äntligen har den färdiga produkten är vi väldigt nöjda. Det blir ännu roligare att kliva upp på scen och köra det materialet live.

Är Marilyn Manson ett bra band att spela förband till? Är det samma typ av människor som kan uppskatta er musik?

-Det är rätt så svårt ibland. Du har dina Mansonfans som kommer sminkade och klädda som han och som inte vill ha nåt annat än Manson. Det blir en större utmaning och det är helt okej. Vi är här för att försöka få nya fans och tända folk på Disturbed. Att få åka på den här turnén är perfekt för oss, det är en chans att få visa upp sig på ett sätt som vi inte kunnat göra annars. Jag tycker att vi klarar oss rätt bra.

Manson får ta mycket skit från press, föräldrar, religiösa organisationer. Är ni rädda för att också hamna på "svarta listan"?

-Man kan inte bli omtyckt av alla. Det kommer alltid finnas folk som inte förstår vad man håller på med. De förstår inte budskapet. De kanske tror att ett band som heter Disturbed är farligt och läskigt. Jag bryr mig verkligen inte vad de tycker. Det här är vad vi gör och vad vi tycker om. Om du gillar det – toppen. Om inte – lyssna inte då. Jag bryr mig faktiskt inte. Vi gör inget som skadar nån annan. Vi har ett visst budskap som vi vill få fram med vår musik och i våra texter. Antingen kan man välja att lyssna på det eller inte.

(Foto: Christoffer Sorner)
Intervjuer                    Veckans Album