Tysk hårdrock har kännetecknats av power metal band som Helloween och Edguy. Guano Apes är här för att ändra trenden. Med sin crossoverstil liknar de band som Skunk Anansie och The Step Kings.

-Många tyska journalister trodde vi var jänkare, skrattar gitarristen Henning Rümenapp.

Guano Apes släppte sin andra fullängdare Don’t Give Me Names i maj i år, men trots stora framgångar i Tyskland och resten av Europa har publiken inte riktigt hittat dem här i Sverige. Somliga kanske minns deras hit Open Your Eyes från debuten, men särskilt mycket mer väsen har det inte blivit.

-Första skivan känns mer som ett collage av de bästa låtarna vi hade då, säger Henning. Det känns dumt att säga, men nya skivan känns mer mogen. Låtarna är bättre arrangerade och mer genomtänkta. Vi kunde skriva låtarna snabbare, och det tog inte lika lång tid i studion. Jag tror att det beror på att vi har turnerat så mycket. Det är lättare att lyssna på nya skivan, den är inte lika spretig.

I och med att MTV hade sin årliga prisutdelning i Stockholm den 16 november i år (som om någon har kunnat missat det) fick Guano Apes ta flyget från Tyskland och spela en låt på ett fullsatt Globen och inför hur många tevetittare som helst från lika många länder.

-Folk brukar alltid fråga mig i vilket land publiken är bäst, säger Henning. Är den svenska bättre än den tyska? Det går inte att jämföra. Det kan variera från Stockholm till Malmö, eller vilken dagsform bandet är i. Vi kan göra en bra spelning eller en dålig. Det är så svårt att säga var publiken är bättre eller sämre.

Don’t Give Me Names går bra. Hittills har skivan sålt närmare en halv miljon exemplar, vilket är häpnadsväckande för ett band inom hårdrocksgenren. Skivan är även släppt på DVD med en mängd extramaterial som till exempel en liveshow, intervjuer med bandet och deras egna hemvideoupptagningar från livet på turné.

-För mig är DVD:n det nya mediet nu när VHS kommer att försvinna, säger Henning. När man jämför med andra bands DVD-filmer brukar jag alltid säga att vår har tre gånger så mycket att titta och lyssna på. Alla videor vi gjort till singlarna finns med, till och med alla tre versioner av Living In A Lie. Du kan kolla på över 100 foton på bandet. DVD är ett perfekt sätt för oss att ge något extra till alla fans.

Guano Apes gillar den nya tekniken. Deras singlar innehåller ofta multimediaspår med videon till låten. Don’t Give Me Names innehåller även den en multimediadel med foton, videor och annat kul. Om bandet lyckas skrapa ihop nog med material till en ny DVD lär vi få se nästa skiva släppt på DVD igen.

-Phillips och Sony har utvecklat Super Audio CD som är nästa steg på cd-marknaden, säger Henning. Det låter hundra gånger bättre än en vanlig cd. Vi har gjort en skiva i samarbete med Phillips, men den har ännu inte släppts. Det är för mycket politiskt rävspel mellan de stora bolagen om vilken standard man ska använda. Jag hoppas verkligen att den kommer att släppas för konsumenternas skull. Just nu finns det inget bättre sätt att ge publiken den allra bästa ljudupplevelsen.

Spår tre på Don’t Give Me Names har den välbekanta titeln Big In Japan, och den har även släppts som singelversion. Självklart är det tyska synthpoparna Alphavilles slagdänga om hur lätt och kul det var att vara tysk och stor i Japan. -Vi spelade in den för en tysk samlingsskiva, säger Henning. Vi valde den gamla Alphavillelåten då den är helt igenom elektronisk, vilket gav oss en chans att göra en ny version av den. Vi arrangerade om den litegrann och det finns till och med de som inte riktigt känner igen den när vi spelar den live.