Modellval


Valet av första modell är viktigt när du skall börja med handluns. Om du har problem med ryggen, axlar, nacke eller kastarmen bör du nog tänka dig för innan du börjar med handluns. Kanske det är bättre med Katapultglidare (KPG)? Oavsett om du har ont eller ej, så är det alltid viktigt att värma upp ordentligt. Det är många som får ont av handlunsande och en del har till och med förstört sig.
En grundregel är att man försöker hitta en storlek på lunsen som är lagom för kastarmen. Större lunsar är stabilare och glider bättre. Mindre lunsar är snabbare och går att kasta högre. Lagom storlek för en normal vuxen arm är lunsar med vingbredd på runt 50 cm. Svagare armar och juniorer bör pröva mindre modeller.

När du väljer ut en ritning att bygga efter tycker jag att amerikanska lunsar är de bästa. De är kompakta och lätta att kasta. De är avsedda att flyga i termik, så det skall vara rätt lätt att få till trimmet. Däremot är de inte några toppmodeller med det där lilla extra i prestanda. Många av de amerikanska designerna är rent av dåliga, pga att redaktörerna på de amerikanska modell tidningarna inte orkat ta reda om de var bra, utan bara publicerat de ritningar de fått in.

På siten finns en del ritningar. Ritningarna är med för att jag har ritat upp dem. Alla är inte bra lunsar och en del är expert modeller som kräver en del kunskap och en hel del armkraft. De lunsar som jag kan rekomendera är Lukas, Texas Bo-weevil, Lotschia, Texas Rojo och Sweepette. Bygg dem gärna i nämnd ordning.

Materialet i lunsen tycker jag skall vara 3*20 fur till kropp. Om den inte är helt rak så fixar du till det när du tunnar ut bakkroppen. 6 mm balsa flak till vingen ger bäst glid då vingen får lagom lyftkraft. Särskilt viktigt är att få lätt och mjuk balsa i roder och stabbe så att det blir lätt att justera lunsen.


Startsidan - Webbmaster - Mfk Sländan
updaterad 20001027