Varför Precisionsodling ?

Knud Nissen

Förr bestod gårdarna av en massa små tegar, och man kunde lätt anpassa sig till de olika förutsättningar som varje teg krävde. I dag har gårdarna blivit allt större och tegarna har slagits ihop till stora skiften. Då är det inte så lätt att anpassa insatserna till alla de olika förutsättningarna på skiftet. Därför behöver vi skördekartera och markkartera. Men vi får förstås inte glömma bort lantbrukaren. Hans kunskap och instinkt kommer även i framtiden att vara tungt vägande i beslutsunderlaget.

Leta reda på och justera felen Den första nyttan man har av skördekartering är att leta fel. Det händer ibland att man ser från tröskan att här är en dålig fläck, men en halvtimme senare har man glömt det. Då är det lättare att sitta i lugn och ro på vintern och granska kartorna. Alla konstiga fläckar måste undersökas. Är det något fel på jorden, skall jag ta ett jordprov? Är det vattenskada, fel på täckdikena? Eller är det något annat fel? Det kanske hände något vid tröskning som skall justeras. Till slut kan man bli tvungen att inse att det kanske inte är lönt att odla på vissa fläckar.

Skördekarta från Bjertorp skifte 12

Behovsanpassning av handelsgödsel och Kalk

Fosfor och kali anpassas främst efter markkartering. Vi har stora variationer av P och K i våra jordar. Det sprids mycket P och K i onödan på delar av fält, eftersom man går efter medelbehovet på åkern.

Efter 3-4 år med skördekartering kan vi även börja justera kvävet efter behov.

Grödans kvävebehov varierar främst beroende på jordens avkastningsförmågan. Beroende på vad som odlas finns det möjlighet till olika strategier. Odlar man maltkorn bör man sträva efter att jämna ut kornets proteinhalt över hela fältet. Är det ekonomiskt optimum som eftersträvas, skall man tillföra insatsmedel efter platsens avkastningsförmåga.

Kalkbehovet optimerar vi efter jordens pH - värde, mullhalt, lerhalt samt vilka grödor vi har i växtföljden. Eftersom kalkspridningen främst sker med hjälp av entreprenörer är det inte svårt att montera styrutrustning på alla kalkspridare.

Behovsanpassning av bekämpningsmedlen

Redan idag vet vi att skördenivån har stor inverkan på lönsamheten vid svampbekämpning. Med GPS-positionering kan man köra efter skördekarteringskartan och stänga av sprutan på de ställen där inte skörden förväntas nå upp till rätt nivå.

När det gäller ogräs är det i dag främst de perenna ogräsen som t.ex. kvickrot och tistel som vi kan markera vid tröskning, och sedan punktbekämpa platserna.