Geografi och klimat

Ukraina är till yta 6037000 km2  något större än Frankrike och är därmed Europas näst största stat
efter Ryssland. Nästan hela Ukraina består av vidsträckta slätter. De uppodlade stäpperna kringfloden
Dnjepr i centrala Ukraina tillhör Europas bästa jordbruksmarker. Ett bälte av höglands platåer sträcker
sig från nordväst till sydöst. Egentliga bergskedjor finns endast i den allra västligaste delen där
Karpaterna ligger samt på halv ön Krim. I nordväst utbreder sig ett stort bälte av skogsvegetation och
tätmarker.
Största delen av landet har ett typisk inlands klimat med kalla vintrar och varma somrar.
Medeltemperatur/dygn: Kiev -6C(jan), +20C(juli).
Medelnederbörd/år: Kiev 615 mm
Viktigaste floder är Dnjepr, Donau, Dnestr, Södra Bug, Norra Donets.
Största sjöar: Dnestravsky Liman (vid Dnestrs utlopp i Svarta havet),flera konstgjorda sjöar längs Dnjepr
och Dnestr.
Avgränsandeländer är Ryssland, Vitryssland, Polen, Slovakien, Ungern, Rumänien, Moldavien.
Huvudstad Kiev : Kiev c:a 3,5 miljoner invånare. Övriga viktiga städer är Kharkiv(1,6 milj.),
Donetsk(1,3milj.), Odessa(1,1milj.), Lviv , mm.
Tid: svensk + 1 timme.

Befolkning och språk

I Ukraina bor 51 miljon invånare.
Invånare/km2: 84 (1997)
Andel invånare i städer: 68 % (1997)
Nativitet/födelsetal: 1,15 % (1992)
Naturlig befolkningstillväxt: -0,6 %
Beräknad medellivslängd: män 62 år, Kvinnor 73 år (1996)
Folk grupper: ukrainare är 73 %, ryssar 22 %, judar 0,7 %, vitryssar 0,9 % samt rumäner, moldavier,
bulgarer, polacker, ungrare, greker, tatarer m fl.
Enligt vissa uppgifter finns det ca 7-8 miljoner ukrainare utanför landets gränser.

Skolgång: 10-årig grundskola
Läs och skrivkunnighet: i det närmaste 100 %
Officiellt landets språk: ukrainska. Ryska språket används också.
Nationalitetsbenämning: ukrainare
Religion: merparten av de troende är ortodoxa. Det finns också katoliker, judar och muslimer.

Historia

Redan tidigt i historien svepte olika ryttarfolk fram över de slätter och stäpper som idag utgör Ukraina.
De äldsta påvisade fasta bosättningarna i västra Ukraina  härrör från cirka 3000 f Kr.
Kiev- riket grundades i Norra Ukraina år 862 av furst Oleg. I och med att furst Wolodymyr antog
kristendomen från Bysans år 988 blev Kiev - riket ett av östra Europas viktigaste politiska och andliga
centra. Men så småningom försvagades det av striderna mellan olika furstar inom riket och anfall
utifrån. Slutet kom år 1240, då mongolerna intog Kiev. 1340 erövrades västra delen av Ukraina av
polacker som blev början till  en lång period av polsk dominans. För Ukraina fick det polska styret
omfattande konsekvenser De sociala förändringar blev genomgripande. De tidigare fria ukrainska
bönder blev livegna. Detta ledde till sociala spänningarna mellan polacker och ukrainare. I detta läge
kom kosakerna att spela en avgörande roll. Kosakernas konflikt kulminerade 1649,  då kosakernas
ledare Bohdan Chmelnytskyj ledde ett uppror mot polackerna . Kosakerna behövde hjälp  i kamp mot
polackerna och därför 1654 ställde de sig  under Moskvafurstens beskydd  Detta ledde till att Ukraina
föll under Rysslands makt för flera hundra år. Den 30 december 1922 var Ukraina en av de fyra
republiker som grundade Sovjetunionen.
24 augusti 1991till följd av Sovjetunionens sönderfall förklarade Ukraina sig  självständigt.
Den 28 juni 1966 antog Ukraina en ny författning.
 

Politisk situation och försvar

Officiellt namn: Republiken Ukraina.
Statsskick: Republik.
Statschef: president Leonid Kutjma(1994- )
Presidenten är folkvald och sitter på 5 år.
Politiska partier och rörelser: Kommunistpartiet, Folkfronten Ruh, Bondepartiet, Socialistpartiet,
Republikanska partiet, Ukrainska nationella kongressen.
Medlemskap internationella och regionala organisationer: Europarådet, FN, IMF, OSS, OSSE,
PFF m fl.
Försvarsstyrkor: armén 212000 man, flyget 150000 och flottan 16000(1995)
Militärtjänstgöring: värnplikt 2 år
Försvarsutgifter: 850 miljoner USD (1995)
Politik / Regering
Ukrainas Parlament

Med genomförandet av fredliga och lagliga val och antagandet av en ny författning har Ukraina tagit
viktigaste steg mot ett demokratiskt samhälle. Frånvaron av starka partier innebär att politiken är
mycket personcentrerad. Något regeringsparti finns inte. Däremot talas det ibland om olika klaner som
kämpar  om makten .Det finns inte någon enhetlig, organiserad opposition. Olika grupper bevakar
varandra och politiken utformas genom en ständig maktkamp mellan klanerna, fraktionerna i
parlamentet och olika lobbygrupper. I övrigt har inrikespolitiken kretsat kring den ekonomiska
reformpolitiken och frågan om Krim status.
Ukrainas utrikes politik syftar till att åstadkomma ett så nära samarbete med väst som möjligt.
Ukraina var det första landet som anslog sig till NATO-samarbetet Partnerskap för fred, PFF och har
deltagit i fler övningar med NATO-trupper än något annat OSS - land. Ett medlemskap i EU ett
långsiktigt mål. I juni 1994 Undertecknades ett Partnerskaps och samarbetsavtal med Europeiska
Unionen. Bland de väst-europeiska länderna har framför allt Tyskland täta förbindelser med Ukraina,
inte minst på det ekonomiska planet.

Utrikespolitik

Förhållande till Ryssland är den dominerande utrikespolitiska frågan. Relationerna mellan länderna har
varit spända och ett sedan länge förberett  vänskaps - och samarbetsavtal hade hösten 1996 ännu inte
undertecknats. Rysslands president Boris Jeltsin hade inte heller besökt landet.
Svarslösa frågor är vissa detaljer rörande utmärkning av gränsen mellan länderna  samt frågan om hur
Sovjetunionens utlandsskuld ska fördelas. Den främsta stridsäpplet gäller emellertid flottbasen i
Sevastopol på Krim.
Ukrainas utrikespolitik syftar också till att åstadkomma ett så nära samarbete med väst som möjligt.
Ett medlemskap I Europeiska unionen är ett långsiktigt mål. I juni 1994 undertecknades ett
Partnerskaps- och samarbetsavtal med EU. Ukraina för också en dialog med Västeuropeiska unionen
och vill bli associerad partner I organisationen. Bland de västeuropeiska länderna har framförallt
Tyskland täta förbindelser med Ukraina , inte minst på det ekonomiska området.
USA uppfattas allmänt som Ukrainas viktigaste samarbetspartner. Kontakterna  mellan länderna är
täta och Ukraina  är efter Israel och Egypten det land som får mest bistånd från USA. Ukraina har
också ett särskild förhållande till Kanada som har den största kolonin av ukrainare utomlands, ca 1,5
miljoner.
I avvaktan  på ett EU-medlemskap har Ukraina orienterat sig mot Centraleuropa. Landet har anslutit
sig till det Centraleuropeiska initiativet och vill bli medlem i det central europeiska
frihandelsorganisationen CEFTA. Förhållandet till de centraleuropeiska länderna är i allmänhet gott.
Enda undantaget är Rumanien som gör anspråk på vissa områden I Ukraina. Av ekonomiska skäl
pågår det en utvidgning av samarbete med Turkiet och länderna kring Svarta havet, jämte Iran.
 

 Ekonomi och arbetsmarknad

BNP/ invånare: uppskatningsvis 1570 USD (1994)
Olika näringsgrenars andel av BNP:
jordbruk 15%, industri och byggnad 56%, övrigt 29% (1993)
Naturtillgångar: kol, uran, järn, mangan
Export: 11,5 miljarder USD (1995)
Import: 11,3 miljarder USD (1995)
Viktiga exportvaror: järn, stål, verkstadsmaskiner, kemikalier, livsmedel.
Viktiga importvaror: olja, gas, maskiner.
Viktiga exportländer: Ryssland, Tyskland, USA, Kina, Storbritannien.
Viktiga importländer: Ryssland, USA, Schweiz, Tyskland
Valuta: hryvna = 100 kopek = c:a 3.80 SEK
Andel sysselsatta i olika näringsgrenar:
jordbruk 21%, industri 43%, service 36% (1996)
Arbetslöshet: 1% officiell siffra 1996, men verkligheten är troligtvist mycket högre.
Fackföreningar: Ukrainas oberoende fackföreningars råd är efterträdare till den ukrainska grenen av
den sovjetiska fackföreningsrörelsen. Nya alternativa föreningar lockar allt fler medlemmar.

Det kommunistiska planhushållningssystemet resulterade under sovjettiden i en ineffektiv och allt sämre
fungerande ekonomi. Problemen förvärrades efter Sovjetunionens upplösning. Priset på
bränsleimporten från framför allt Ryssland steg plötsligt tillvärldsmarknadsnivå. Den
överdimensionerade förvarsindustrin  blev i det närmaste utan kunder samtidigt som marknaderna för
andra ukrainska varor föll bort  när det sovjetiska handelssystemet bröt samman. Bristen på energi
ledde till stora produktionsras inom industrin.
Under självständighetens första tre år gjordes inte mycket för att ändra på situationen p g a
kommunisternas motstånd mot reformer i parlamentet  Privatiseringen  av de statliga företagen gick
trögt och försöken att locka utländska investerare till landet var föga framgångsrika.
Först efter det att Kutjma valts till president 1994 inleddes en period av radikala ekonomiska reformer.
Priserna släpptes fria och privatiseringen drevs på. Sedan reformmotståndaren Masol avsatts som
regeringschef 1995 kunde en ny privatiseringsplan antas. Men inte heller den nya planens mål kunde
uppnås. Under  1996 tog processen fart igen och våren 1996 räknade man med att över hälften av
småföretagen och en tredjedel av de större företagen överförts till privat ägo. Utländska långgivare
som Internationella valutafonden har gjort klart att fortsatt bistånd förutsätter framsteg med
privatiseringarna.
Utrikeshandeln har avreglerats och Ukraina lyckades utveckla sin handel med länder utanför OSS -
området. Under 1996 kunde vissa tecken på återhämtning skönas. Inflationen har sjunkit från 72% I
november 1994 till 0,1% I juni 1996.Budget underskottet har minsket kraftigt och medellönerna har
stigit. Produktionsfallet inom industrin har planat ut. För 1997 förutspåddes en blygsam tillväxt.
Efter självständighet antog Ukraina en liberal lagstiftning för utländska investeringar , men det
utländska kapitalet förhöll sig avvaktande tills de andra reformerna började frukt. Under 1996 ökade
investeringarna med 67%. Investeringsviljan underblåstes också av den nya investeringslag som antogs
I mars 1996. Lagen skyddar utländska investerare från nationaliseringar samt ger de vissa andra
förmåner.
1996 infördes en helt konvertibel valuta,  hryvnja.

Sociala förhållanden

De ekonomiska problemen under omställningen från planekonomi till marknads ekonomi har resulterat i sänkt levnadsstandard för stora lager av befolkningen. Upp emot en tredjedel av ukrainarna beräknas
leva på eller under fattigdomsgränsen. Reallönerna ligger på en mycket låg nivå, kring 80 amerikanska
dollar i månaden (sommaren 1996). Därtill kommer att många löner betalas ut flera månader för sent
eller inte alls. Allehanda sociala bidrag och subventioner har avskaffats eller urholkats under åren av
hyperinflation 1992-1994.
Att levnadsstandarden är inte ändå så katastrofal som statistiken ger vid handen beror på att
ukrainarna hittar sätt överleva som I stor utsträckning går myndigheterna förbi. En betydande del av all ekonomisk aktivitet bedrivs inom den så kallade informella sektorn. Folk har ofta flera arbeten, varav en del kan vara svart- jobb som t ex gatuförsäljning. Sidoinkomster och mutor är vanligt. Så gott som alla har också tillgång till en privat täppa där frukt och grönsaker odlas.
Hälsoeffekterna av olyckan i Tjernobyl är omdiskuterade. Ett antal missbildningar, cancerfall samt
sjuk-domar i luftrör och mage ökat ,ock vissa forskare kopplar detta faktum ihop med strålningen från
Tjernobyl, men  avvisats av andra. Bara sköldkörtelcancer hos barn har bevisats har ökat till följd av
Tjernobyl katastrofen. Även om sjukvården är gratis krävs i de flesta fall mutor till vårdpersonal och
läkare för att få den behandling som önskas.
 

 Massmedier

Under den sovjetiska tiden var medierna i Ukraina strikt statskontrollerade. Numer garanteras
tryckfrihet i lag och de ukrainska medierna bedöms åtnjuta större frihet än många av sina kollegor i
andra f d sovjetrepubliker. Men än är det lång väg kvar till fullständig press frihet. Journalister som
utreder brottslighet, korruption eller politiskt känsliga frågor utsätts inte bara regelmässigt för hot från
kriminella gäng eller tjänstemän som lever kvar i det förgångna utan drabbas ofta av fysiskt våld.
i mitten av1990- talet fanns det 1700 tidningar och flera hundra tidskrifter i Ukraina. Den största
tidningarna är parlamentets tidning  Hollos Ukrainy (Ukrainas röst), regeringens tidning Uriadovyj
Kurjer (Regeringskuriren) samt den oberoende Kievskije Novosti.
Den statliga radio- och TV-bolaget driver två nationella TV- kanaler samt en rad regionala TV-
kanaler. Därutöver finns det privata radio - och TV-stationer som finansierar sin verksamhet med
reklam.

Utbildning

Vid sju årsålder börjar barnen gå i den tioåriga grund  - och gymnasieskolan. De flesta skolor är statliga, men sedan några år finns även privata skolor. Ukraina har tio universitet samt över hundra högskolor.

Källa: Utrikespolitiska Institutet och FN, 1996