Sedimentpropparna 1124, 1126 och 1129 från Blekinges kust
De sedimentproppar, som visas nedan, togs samma dag från ett kustområde, beläget söder om Karlshamn och mellan Pukaviksbukten i västeroch Hällaryds skärgård i öster.
Röntgenbilder av varvig lera under en erosionsyta, täckt av ett tunnt sandlager med angränsande bottenvatten. Översta delen av sedimentpropparna 1124 och 1126, provtagna på ett djup av 24 respektive 35 m i ett exponerat kustområde mellan Pukaviksbukten och Hällaryds skärgård i Blekinge. Avståndet mellan dessa två provtagningsplatser uppgick till 6,7 km. Kurvan visar den torra volymviktens vertikala variation i sedimentpropp 1124. Observera täthetsfördelningen inom och vid gränsen mellan varven. Från Axelsson 2002 (Geo-Marine Letters 21/4).
Ett ganska tunnt, i huvudsak sandigt och delvis grusigt ytskikt, som varierade i tjocklek mellan 1 och 4 cm påträffades i samtliga sju sedimentproppar, som togs samma dag i detta exponerade kustområde. En strömhastighet av storleksordningen 0,5 m/s på avståndet 1 m ovan bottnen skulle troligen vara tillräcklig för erosion av detta i huvudsak sandiga ytskikt. Det är därför troligt att under kraftigare stormperioder så kommer detta sandiga ytskikt att slammas upp eller att transporteras längs bottnen under utbildning av bottentransportformer såsom rippels och bankar.
Tidsluckor i lagerföljden på grund av erosion karakteriserar dynamiskt energirika vattenmiljöer, vilket exemplifieras av röntgenbilderna ovan. Den synnerligen omfattande tidsluckan nära sedimentytan i detta kustområde tyder på att erosionen har dominerat över sedimentationen under en lång tidsperiod och att nyligen avlagrat finkornigt material därför får en kort uppehållstid i detta för vågor och strömmar exponerade kustområde. Portalet är ganska lågt (ca 3) och motståndet mot erosion (Critical erosion velocity) därför högt i den varviga leran, som underlagrar det tunna, sandiga ytskiktet. Som kontrast kan nämnas att nyligen avlagrat finkornigt material ofta har portal högre än 20 och i vissa områden till och med högre än 100, exempelvis i det östra Gotlandsdjupet (East Gotland deep) i Östersjön. Nyligen avlagrat finkornigt, mer eller mindre organiskt och ofta underkonsoliderat material, kan därförkomma att eroderas och återuppslammas av ganska svaga strömmar.
Röntgenbilder i stereo av den övre delen av sedimentpropp 1129 från ett djup av 37 m söder om Tärnö.
Lagerföljden i den översta delen av denna sedimentpropp återspeglar perioder med hög dynamisk aktivitet i de bottennära vattenskikten. Sedimenten äromlagrade både på grund av bioturbation och erosion. Detta innebär att tidsluckor förekommer i lagerföljden.
Klicka här för att betrakta stereobilderna i större skala.
Tillbaka till min första sida.