Radiografisk analys av sedimentproppar från Idefjorden (Iddefjord)
Idefjorden är belägen längs den södra gränsen mellan Sverige och Norge och är ca 25 km lång. Den radiografiska analysen av sedimentproppar från denna fjord bygger på röntgenbilder (tagna delvis i stereo) av nio sedimentproppar (propparna 948 - 956), provtagna samma dag (1983-08-10) mellan Brattöya och Aleviken i den mellersta delen av fjorden.
Provtagningslokalerna 948 - 956 i Idefjorden.
Provtagningslokalerna var belägna på vattendjup mellan 26 och 37 m. Två av de totalt 32 röntgenbilderna av sedimentpropparna visas nedan.
Radiografisk jämförelse mellan de övre partierna av sedimentpropparna 952 och 955 från ett djup av 37 respektive 28 m, provtagna på ett avstånd av ca 1,3 km från varandra i Idefjorden.
Ett hårdare (ljusare), mer minerogent sedimentskikt (markerat av dubbelpilen mellan röntgenbilderna ovan) påträffades i den övre, i varje fall delvis årsvarviga delen av de fyra sedimentpropparna 952 - 955. Detta skikt utformades troligen genom sedimentation från en bottensökande slamström, som antagligen bildades på grund av dumpning av muddermassor från Haldens hamn 1970 -1971. Detta sedimentskikt, som kan utnyttjas som en tidsmarkör, påträffades dock ej i propparna 948 - 951, provtagna söder om propp 952 och ej heller i propp 956, provtagen nordväst om propp 955 (se kartbilden ovan).
Den torra volymviktens vertikala variation i den övre delen av sedimentprop 955.
Tätheten är låg i de övre, varviga sedimentskikten i förhållande till de nedre, bioturberade, vilket illustreras av kurvbilden ovan. Vid provtagningslokal 955 och för perioden 1970 - 1983 uppgick medelvärdet för den beräknade årliga sedimenttillväxten till ca 0,35 kg/m2, mätt som (saltfri) torrsubstans och till 5 mm som linjärt mått. Nybildade sedimentskikts tjocklekoch porositet avtar normalt med tilltagande pålagring, som förorsakar ökande kompaktion. Sedimenttillväxt, mätt som torrsubstans, är därför ett mer konstant mått än det linjära.
Hårdhetsindex för sedimentpropparna 948 - 956 från Idefjorden.
Den kumulerade torrsubstansmängden ned till ett sedimentdjup av 10 cm utnyttjas som hårdhetsindex (Hardness index) för klassifikation av sjö- och havsbottnar. Detta index används i figuren ovan för jämförelse mellan sedimentpropparnas övre parti. Som framgår av figuren var skillnaden i hårdhetsindex obetydlig. Skillnaden i den organiska haltens medelvärde för sedimentnivån 0 - 10 cm var också obetydlig. För detta nivåintervall varierade glödgningsförlusten medelvärde mellan 29 % (propp 949) och 35 % (propp 955) av torrvikten.
Tillbaka till min första sida.