Hårdhetsindex

Den kumulerade torrsubstansmängden ned till ett sedimentdjup av 10 cm, här kallat hårdhetsindex, kan utnyttjas för klassifikation av sjö- och havsbottnar.

Sedimentpropp 491 från Nylandsfjärden. Den vänstra kurvbilden visar den torra volymviktens variation med tilltagande djup i den övre delen av sedimentproppen. Den högra kurvbilden visar sedimentproppens hårdhetsindex samt den ackumulerade mängden torrsubstans ned till ett sedimentdjup av 208 mm. Den radiografiskt beräknade mängden torrsubstans ovan denna nivå (yr) uppgick till 99,2 % av den mängd, som erhölls genom torkning och vägning av sedimentskikten (y1). Från Axelsson, V., 1983: The use of X-ray radiographic methods in studying sedimentary properties and rates of sediment accumulation. Hydrobiologia 103.

Bottenavlagringarnas hårdhetsindex (hardness index), illustrerad av figuren ovan, kan utnyttjas för jämförelse mellan sedimentpropparnas övre parti, vilket exemplifieras av figuren nedan.

Hårdhetsindex för de 34 sedimentproppar, som togs från och röntgades ombord på R/V Aranda 1993 i samband med "the ICES/HELCOM baseline study of contaminants in Baltic sea sediments". Från Axelsson, V., 1997: X-ray radiographic studies of sediment cores from the Baltic Sea. SGU series Ca 86. Provtagningslokalernas läge framgår av kartan nedan.

 

Provtagningslokaler för de sedimentproppar, som röntgades ombord på R/V Aranda 1993.

Tillbaka.

Tillbaka till min första sida.