Sedimentpropparna K1 och K2 från Kattegatt
Provtagningen av de två sedimentpropparnma, K1 och K2, vars översta parti visas av röntgenbilderna nedan, utfördes från det finska forskningsfartyget R/V Aranda i samband med ICES/HELCOMs studier av föroreningar i Östersjöns sediment 1993. Strax efter bestämningen av sedimenproppens och vattenpelarens volym och vikt i de rektangulära och transparenta provtagningsrören röntgenfotograferades sedimentpropparna ombord på R/V Aranda. Sekundära, biogena strukturer karakteriserade dessa två sedimentproppar. De rörformiga gångarna var i huvudsak fyllda med sediment av lägre täthet (mörkare på röntgenbilderna) än omgivande sediment.
Röntgenbild av den översta delen av sedimentpropp K1 (Kattegatt 1) med angränsande bottenvatten. Provtagningsstation 155, vattendjup 28 m.
Denna sedimentpropp från den sydöstra delen av Kattegatt var mycket kompakt även i den översta delen. Sedimentproppens hårdhetsindex (Hardness index) uppgick till 7,8. I den översta cm uppgick medelvärdet för den våta och den torra volymvikten till 1,32 respektive 0,48 och porositeten till 83 %. De sedimentstrukturer, som visas av röntgenbilderna, återspeglar perioder med hög dynamisk aktivitet vid gränsytan mellan sediment och bottenvatten. Sedimentskikten är omlagrade både på grund av bioturbation och erosion (och måhända också på grund av trålning).
Röntgenbilder av den övre delen av sedimentpropp K2 (Kattegatt 2) från den norra delen av Kattegatt. Provtagningsstation 156, vattendjup 75 m. Blysiffrorna O och X markerar motsvarande nivåer på de delvis överlappande röntgenbilderna.
Denna sedimentpropps hårdhetsindex uppgick till 3,5. I den översta cm uppgick medelvärdet för den våta och den torra volymvikten till 1,17 respektive 0,22 och porositeten till 91.5 %. Även i denna sedimentpropp ökade den ackumulerade torrsubstansmängden förhållandevis snabbt med tilltagande sedimentdjup.
Tillbaka till min första sida.