Norra "Egentliga" Östersjön
De svarta, runda och elliptiska fläckarna markerar förekomsten av gas i bubbelfas. Det översta 0,3 m långa partiet av denna sedimentpropp expanderade ca 10 % i längd (i provtagningsröret) efter provtagningen på grund av bildningen och expansionen av gasbubblor som ett resultat av det reducerade hydrostatiska trycket och temperaturstegringen. Analysvärdena har därför räknats om för att representera data in situ.
Torrsubstanshaltens variation med tilltagande djup i den övre delen av sedimentpropp LL (=LL19). Kronologin är något osäker. De lägsta värdena beror på närvaron av gas i bubbelfas.
Torrsubstanshaltens variation med djupet i sedimentpropp LL (LL19). Från Axelsson 1997 (SGU series Ca 86).
Det översta, gasrika partiet är mycket löst i förhållande till det nedre bioturberade. Medelvärdet för den torra volymvikten är 7 gånger högre för proppnivån 0,40 - 0,75 m än för det översta 0,30 m långa partiet (efter proppens expansion). Detta återspeglas också av de i figuren ovan givna värdena på den linjära sedimenttillväxten. Dessa, ganska osäkra värden, baseras på att skiktningen i den övre delen av proppen representerar en årlig periodicitet i sedimentationen och att den årliga sedimentationen av torrsubstans i denna del är representativ också för den nedre delen av sedimentproppen.
Röntgenbilder av den översta delen av sedimentpropparna LL1 och LA.
Sedimentpropp LL1 togs från ett djupav 166 m (station 180S, sekundär station), ganska nära provtagningslokalen för propp LL (=station nr 180). Sedimentpropp LA togs på ett djup av 215 m i Landsortsområdet (station nr 179). Ett antal tunna varv ovanpå sediment med ett tätt nätverk av rörformiga gångar karakteriserar den övre delen av dessa proppar. De rörformiga gångarna är fyllda med sediment av lägre täthet (mörkare på röntgenbilderna) än omgivande sediment.
Tillbaka till min första sida.