HÄR FINNS LÄNKAR TILL DET MESTA OM LUNDBYSKOLAN
 

DET HÄR ÄR LUNDBYSKOLAN

blultbar.gif (41739 bytes)

På vår skola finns en förskoleklass, åk 1-6 (6 klasser) och ett fritidshem.

Det här läsåret har vi sammanlagt 185 elever. Av dessa går ca 80 barn på fritidshemmet.
Fritidshemmet samverkar med skolans verksamhet.
Öppettider är kl 6.30 – 17.30.
Skoldagen börjar kl 8.00 varje morgon för samtliga elever.

Skolan är organiserad i följande arbetslag:
Förskoleklassen och åk 1 och 2 arbetar tillsammans med 3 förskollärare, 2 fritidspedagoger och 3 lärare.
I åk 3 och 4 arbetar en fritidspedagog och 4 lärare.
I åk 5 och 6 arbetar 6 lärare.

upp

 

LÄSÅRET 2000/2001

blultbar.gif (41739 bytes)

Terminstider och lovdagar samt fastställda studiedagar:

Höstterminen 2000 tisdag 15/8 - torsdag 21/12
Vårterminen 2001 måndag 8/1 - fredag 8/6

LOV
V 44 måndag 30/10 - fredag 3/11 -00
V 8 måndag 19/2 - fredag 23/2 -01
V 16 tisdag 17/4 - fredag 20/4 -01

fredag 25/5 -01

Vi har bestämt följande datum för våra studiedagar:
torsdag 14/9 -00
onsdag 4/10 -00
måndag 30/4 -01
Det återstår två som ännu inte är utlagda.

upp

 

 

ELEVENS VAL

blultbar.gif (41739 bytes)

I enlighet med läroplanen bedriver vi en del av elevens undervisning som ett fritt val inom ramen för de ämnen som återfinns i kursplanen för grundskolan.

Kursplanerna för grundskolan är fastställda av regeringen.

I följande ämnen finns kursplaner: B-språk, bild, biologi, fysik, kemi, engelska, geografi, hemkunskap, hemspråk, historia, idrott och hälsa, matematik, musik religionskunskap, samhällskunskap, slöjd, svenska, teknik.

Elevens val återfinns på Lundbyskolan i åk 3-6. Möjlighet ges då för eleven att fördjupa sig i ett ämne som hon eller han tycker är intressant eller att arbeta med något som eleven behöver träna extra på.

Vi på skolan försöker att i mån av tillgång på personal, lokaler och ekonomi tillgodose så många val som möjligt. Det kan förekomma att eleverna behöver ta med material hemifrån t ex när eleven valt att fördjupa sig i hemkunskap.

I några ämnen väljer eleven fyra perioder/läsår. Andra ämnen är friare och kan skifta under terminen.

Elevens val bedrivs i åldersblandade grupper.

Årskurs 3-6 arbetar med elevens val 60 minuter/vecka.

upp

 

SPRÅKVALET - LÄSÅRET 00/01

blultbar.gif (41739 bytes)

Eleverna i åk 6 erbjuds något av följande språk under 80 minuter/vecka:

Engelska

Franska

Tyska

Spanska


Undervisningen i B-språk sker på Lagmansskolan.

upp

 

ELEVANSVAR / ELEVINFLYTANDE

blultbar.gif (41739 bytes)

Elevråd:

Sammanträder minst en gång/månad. Två representanter från förskolan till åk 6 närvarar.

Klassråd:

Varje klass har klassråd regelbundet. Eleverna är ordförande och sekreterare.

Elevskyddsombud:

Väljs ur åk 6. Elevskyddsombudet deltager i skyddsronderna.

Elevspanare:

Se vidare under elevspanare.

Matvärdar:

Några elever från varje klass dukar och torkar av borden i matsalen varje dag.

Dessutom arbetar eleverna i åk 5 enligt särskilt uppgjort schema i köket under vissa tider av skoldagen.

Biblioteksgrupp:

Elever ur åk 6 ansvarar för att biblioteket hålls snyggt och i ordning.

Städpatrull:

Åk 4 praktiserar hos lokalvårdarna.

Skadetermometern:

En summa pengar, för närvarande 5000 kronor finns avsatta i vår skadetermometer. Pengarna är tänkta att användas i de fall något på skolan förstörs eller skadas avsiktligt och ingen erkänner detta.

När skadetermometern ej behöver användas förfogar eleverna över pengarna.
Glädjande nog har merparten av pengarna funnits kvar.
De har då bl.a. använts till lekredskap, besök på McDonald´s teater och biobesök.

upp

 

 

SKOLHÄLSOVÅRDEN

blultbar.gif (41739 bytes)

Skolhälsovården skall värna om elevens fysiska såväl som psykiska hälsa.

Skolhälsovården arbetar med förebyggande hälsoupplysning.

Skolhälsovården verkar för att skolmiljön skall vara så bra som möjligt.

Alla barn i åk åk 1-6 erbjuds konsultation och behandling hos skolsköterskan 6 timmar/vecka på onsdagar. Barnen i förskoleklassen tillhör fortfarande BVC.

Skolsköterskan kan också kontaktas på kommunens växel tel 850 00 och på mobiltelefon nr 070-348 57 01.

Skolläkare är knuten till skolhälsovården.

All verksamhet inom elevhälsan är kostnadsfri.

Lågstadiet

Åk 1 Längd, vikt, syn och hörselmätning.

Åk 2 Längd, vikt.

Mellanstadiet

Åk 4 Längd, vikt, syn och kontroll av rygg (scolios=sned rygg).

Åk 6 Längd, vikt, syn, färgkontroll och ryggkontroll.

Vaccinationer

Elevhälsan fortsätter det vaccinationsprogram som påbörjas inom barnhälsovården och ansvarar för att alla barn får ett fullgott vaccinationsskydd.

Åk 4 Difteri och stelkramp

Åk 6 MPR (mässling, påssjuka, röda hund)

Åk 1-6 Kompletterande poliovaccination om ej fullgott skydd finnes.

upp

 

FÖRSKOLEKLASSEN/ SAMVERKAN MED SKOLAN

blultbar.gif (41739 bytes)

Förskoleklassen följer samma mål som Lundbyskolan i övrigt.

För att nå målen försöker vi arbeta för att "barnen ska få vara barn" och att arbetet med att nå målen sker genom

LEK OCH MOTORIK

Förskoleklassen samarbetar med åk 1 och åk 2. Det innebär att förskoleklassen, åk 1 och 2 tillhör samma arbetslag.
Vi tror att ett gemensamt arbetslag med blandad lärarkompetens är en bra grund för den fortsatta skolgången.

upp

 

LUNDBY FRITIDS

blultbar.gif (41739 bytes)

Fritidshemmen tar vid där lektionerna slutar.

I många delar förstärker de skolans arbete men arbetar under friare former.

Fritidshemmen fungerar som en länk mellan skolan och hemmet.

Fritidshemmen strävar efter att ha ett brett utbud av aktiviteter. Där finns också möjlighet till vila, avkoppling och utrymme för läxläsning.

Våra fritidspedagoger arbetar dessutom i förskoleklassen och åk 1-4.

Tillsammans med eleverna och klassläraren planerar och genomför de olika teman som anknyter till aktuella arbetsområden, t ex läsning, naturstudier, hemkunskap, trafik, teater mm.

upp

 

KOM OCH BESÖK OSS I SKOLAN

blultbar.gif (41739 bytes)

Som förälder är Du alltid välkommen på besök i skolan.

Långa eller korta besök spelar ingen roll. Det är bra för Din egen skull om Du kontaktar klassläraren i förväg. Det är inte alltid vi finns på plats och ibland gör vi andra saker än schemat visar. Har Du tagit ledigt från Ditt arbete och inte hittar oss så blir kanske inte besöket vad Du tänkt Dig.

Föräldrar är välkomna att äta i matsalen.

Skolmaten kostar för närvarande 35 kronor. Kuponger köps i matsalen.

På Lundbyskolan finns en föräldragrupp som består av två föräldrar från varje klass.

Föräldragruppen har träffar några gånger/termin. Förvissa Dig om att just Din klass är representerad.

Har Du tips och ideér till föräldragruppen skriv en rad och lägg Ditt förslag i brevlådan som är uppsatt i entréhallen.

Du läser väl protokollet från föräldragruppen som finns uppsatt på anslagstavlan – även den i entréhallen?

Vill Du veta mer om föräldragruppen så ring gärna Esa Hämäläinen tel 0142-187 34.

upp

 

ELEVS LEDIGHET FÖR ENSKILDA ANGELÄGENHETER

blultbar.gif (41739 bytes)

Det förekommer att framställningar görs om ledighet för elever, som avser medfölja föräldrar på semesterresor o d. Ibland företas dessa i anslutning till ferier och lov, varvid som regel få läsdagar åtgår, men ibland önskas längre ledighet under skoltid.

Skolan tillåter sådant lov om särskilda skäl föreligger.

Detta gäller för Lundbyskolan vid elevens ledighet för enskilda angelägenheter:

Klassföreståndaren får bevilja ledighet för höst två dagar i följd och sammanlagt för högst fem dagar under ett läsår.

Rektor beviljar övrig ledighet. För detta finns en blankett som lämnas genom klassläraren.

När ledighet beviljas måste föräldrarna se till att barnet arbetar med det skolarbete som skulle ha utförts i skolan under frånvaron. Skolan ger anvisningar men påtar sig inte extra undervisning eller kontroll på grund av frånvaron.

Elev som fått ledigt eller förälder till eleven tar reda på vilka arbetsuppgifter som bör utföras med anledning av ledigheten.

upp

 

BARN SOM SKOLAN HAR ETT SPECIELLT ANSVAR FÖR

blultbar.gif (41739 bytes)

"Alla som arbetar i skolan skall hjälpa elever som behöver särskilt stöd" ur Mål och riktlinjer, Lpo-94 (Läroplan för grundskolan).

Handlingsplan för de barn som ej når våra mål, barn med sociala och emotionella avvikelser, fysiska handikapp och barn med inlärningssvårigheter.

Analys: * vilka är berörda, elev, föräldrar, lärare, kamrater, annan personal.

* den som är orolig för ett barn ska dela med sig sina tankar och oro för barnet till någon annan som arbetar nära barnet.

* föräldrarna kontaktas så tidigt som möjligt.

Åtgärder: * liten elevvårdskonferens – berörd personal inom klassen, ev rektor.

* stor elevvårdskonferens – berörd personal inom klassen, föräldrar, rektor.
Efter behov kallas skolsköterska, psykolog och specialister för olika
handikapp.

* När så anses lämpligt kan eleven närvara.
I handlingsplanen får ej glömmas kontakten med sensomotoriskt centrum, kommunens elevstöd och BUP.

upp

 

ELEVOMSORG / MOBBNING

blultbar.gif (41739 bytes)

LUNDBYSKOLANS ARBETSPLAN MOT MOBBNING

MÅL: * Att alla elever på Lundbyskolan ska känna sig trygga.
* Att alla på skolan ska veta vad mobbning står för.

Därför accepterar vi inte någon form av mobbning, trakasserier, våld eller hot om våld.

VAD ÄR MOBBNING?

Det är mobbning när samma person gång på gång :

- blir slagen

- blir förföljd

- lämnas ensam på rasterna och inte får vara med i gemensamma lekar

- råkar ut för att andra sprider elaka rykten om honom eller henne

- blir retad för sin hårfärg, sina kläder eller något annat

- blir utfryst när klassen ska arbeta tillsammans i grupper

- får sina skolböcker, skor, ytterkläder eller andra saker gömda eller förstörda av andra elever

- blir utskrattad

HANDLINGSPLAN

Vi förebygger mobbning genom att:

* alla klasser deltar som elevspanare och har regelbunden träff med kontaktlärare
* flera vuxna är ute på rasterna
* skolan har regler för hur vi ska vara mot varandra
* eleverna tränas i att lösa vardagliga konflikter
* prata i klassen om vad mobbning är. Det är inte skvaller att berätta om
mobbning.

VAD GÖR VI AKUT!

* Det är viktigt att inte arbeta ensam. Ta hjälp av arbetskamraterna på skolan.
* Prata enskilt med alla inblandade för att förstå problemet.
* Kontakt tas med berörda föräldrar.
* Vid behov görs en plan upp och tider avsätts för uppföljning.

UTVÄRDERING

Någon form av utvärdering genomförs varje läsår där vi kan utläsa hur våra elever mår och hur de upplever sin skolsituation.

upp

 

ELEVSPANARE

blultbar.gif (41739 bytes)

Plan för "Elevspanarna" på Lundbyskolan.

Det här vill vi: Att alla elever ska följa Lundbyskolans regler!

Det är jättefegt att sparkas.

Det är jättefegt att slå en som ligger.

Det är jättefegt att vara många mot en.

Att man hämtar vuxen hjälp istället för att ge sig in i ett bråk.

Hur gör vi ? Alla klasser deltar som elevspanare.
Elevspanarna är i "tjänst" på 10-rasten. Elevspanarnas kontaktlärare är Bo Nilsson.
Elevspanarna träffar Bosse fredagar kl 9.00 - 9.20 i konferensrummet.

Elevspanarna tittar bl a på följande saker

finns det vuxen rastvakt ute

leker vi "rätt" lek på rätt ställe

har alla klasser tillgång till lekredskap

håller "koll" på pingisrummet

är någon elev ofta ensam på rasterna

får både tjejer och killar vara med

Så här fördelar vi "spaneriet"!

Ht -00 Vt -01
V 35, 36 = åk 5 V 2 - 5 = åk 3
V 37, 38 = åk 6, åk 2 V 6, 7 = åk 6, åk 2
V 39, 40 = åk 3 V 9 - 11 = åk 5
V 41 - 43 = åk 4, åk 1 V 12, 13 = åk 4 åk 1
V 45, 46 = åk 5 V 14, 15 = åk 6
V 47, 48 = åk 4 V 17 - 19 = åk 2
  V 20 - 22 = åk 1

Så här har det gått: Sista klassrådet och elevrådet för terminen.

upp

 

MILJÖ

blultbar.gif (41739 bytes)

Miljöperspektiven ska genomsyra skolarbetet i en rad ämnen i alla årskurser. Eleven ska visa omsorg och respekt för naturen och ta ansvar för miljön i sin närhet. Skolan ska gå före med gott exempel beträffande återvinning och återanvändning.

I skolans olika ämnen kan man se tre olika perspektiv på miljön:

1. Globalt - drivhuseffekt, ozonlagret, regnskogsskövling, industriutsläpp, bilism, försurning
mm

2. Regionalt (länet och den egna kommunen) – sophantering, lokala industriutsläpp, skogspå-
verkan, giftanvändning i jordbruk mm.

3. Lokalt (individen) – hemmet, skolan, materialhantering, kemikalieanvändning mm.

Vad kan vi göra ?

Mål i olika ämnen:

Biologi, kemi, fysik.

På mellanstadiet ska eleverna veta hur farliga kemikalier i hemmiljö ska hanteras och hur de är märkta. Eleverna ska bli medvetna om hur vårt handlande påverkar närmiljön t ex genom temaarbetet om luft, vatten och försurning.

Hemkunskap:

I åk 5 ska eleverna kunna sortera avfall och lära sig något om kompostering och återvinning.

Teknik:

Eleverna ska utifrån något teknikområde kunna redogöra för viktiga aspekter på utvecklingen och dess betydelse för naturen, samhälle och individ, t ex trafikfrågor och industriutsläpp.

Förslag till studiebesök: Vattenverket, vattentornet

Avloppsreningsverket

Fjärrvärmeverket

Avfallsstationen, återvinning

Hagadal, ekogård

Våtmarksprojekt, Skenaån, Skänninge

upp

 

SAMVERKAN MELLAN HEMMET OCH SKOLAN

blultbar.gif (41739 bytes)

Mål: Att alla föräldrar ska känna att det finns en väl fungerande dialog mellan hem och skola och att man som förälder alltid känner sig välkommen och respekterad i vår miljö.

Med skolan menar vi såväl skola som förskoleklass och fritidsverksamhet.

FÖRÄLDRASAMVERKAN SKA FUNGERA GENOM

- Att föräldrar kan besöka skolan när de önskar.

- Att föräldrar och skolans personal strävar mot samma mål vad gäller elevens sociala utveckling, känna varandras tankar och stödja varandra.

- Att den förälder som besöker skolan ges möjlighet att vara delaktig i arbetet med barnen t ex genom att gå runt i gruppen och ge en hjälpande hand.

- Att varje klass utser föräldraspanare och upprättar en tidsplan för detta - se nedan.

- Att föräldrar till barn i fritidsverksamheten har en regelbunden personlig kontakt med personalen på avdelningen i samband med att barnet hämtas eller lämnas eller telefonledes.

- Att förälder är välkommen att medverka i arbetet i skolan t ex genom att beskriva eller förevisa ett intresse, yrke, sin kulturella bakgrund, är delaktig i studiebesök eller berättar om en resa eller annan upplevelse.

- Att föräldrar och lärare på första föräldramötet i åk 1 och åk 4 drar upp riktlinjer för de fortsatta föräldramötena och utser ansvarig för detta.

- Att representanterna i föräldragruppen på lämpligt sätt informerar övriga i klassen.

Föräldraspanare(=ökad vuxennärvaro på skolan)
För att öka vuxentätheten på Lundbyskolan har föräldragruppen beslutat att varje klass på skolan får en egen "ansvarsmånad". Under denna månad skall klassens föräldrar efter bästa förmåga göra besök på skolan. Allra helst genom att dela upp skoldagarna mellan sig så man på så sätt täcker upp dem alla, i snitt behövs ett besök per barn.
Tanken är att man på detta sätt skall sprida ut föräldrabesöken på skolan och därmed nå en ökad vuxentäthet.

Vi föräldrar stöttar skolan genom att:

  • finnas som hjälp i den "egna" klassen under lektionerna

  • äta i matsalen, testa maten och vara ätande förebilder

  • se verksamheten i funktion och därmed lättare kunna stötta barnen vid läxläsning

  • träffa och lära känna personalen, utbyta tankar och funderingar

  • finnas till för att öka barnens glädje

  • finnas till som handräckning vid utflykter och idrott

Månadsfördelning för lå 00/01 är:

okt: åk 6 nov: åk 5 jan: åk 4 feb: åk 2
mar: förskoleklass apr: åk 1 maj: åk 3
HUR ÅRSKURS TID ANSVARIG
Utvecklingssamtal Förskoleklass - åk 6 2 ggr/år elev, lärare, förälder
Utvecklingssamtal Fritids 2 ggr/år barn, fritidsped., förälder
Aktivitetskväll - arbete på skolgården och inne i skolan Fsk.kl. - åk 6/Fritids maj föräldragruppen
Övr. praktiskt arb. Fsk.kl. - åk 6, Fritids vid behov föräldragruppen
Trivselarrangemang Fsk.kl. - åk 6, Fritids när så passar elever, föräldrar
Trivselkväll Fritids 2 ggr/år fritidspedagogerna
Informationsmöte 5-åringar maj rektor
Inskolning förskoleklass augusti förskollärare, föräldrar
Föräldramöte förskoleklass oktober förskollärare, föräldrar
Bilda föräldragrupper förskoleklass första mötet i oktober förskollärare, föräldrar
Föräldramöte åk 1 och 4 sep klasslärare
Föräldramöte åk 1 och 4 minst en gång, vt klassföräldrarna
Föräldramöte åk 2,3,5 och 6(sep.) minst 1 g/term. klassföräldrarna
Föräldragruppen Fsk.kl. - åk 6 3-4 möten/term. rektor
Föräldraspanare Fsk.kl. - åk 6 en klass/mån föräldragruppen

upp

ARBETSPLAN
FÖRSKOLA - FÖRSKOLEKLASS - SKOLA

Lundbyskolans elevunderlag hämtas till största delen från Ryttarhagens och Lundbys förskolor.
Mellan Lundbyskolan och Ryttarhagen finns sedan några år ett återkommande samarbete. En målsättning är att samma rutiner även ska upprättas gentemot Lundby förskola. Detta för att övergången från förskolan till förskoleklassen ska bli så naturlig som möjligt.

Några riktlinjer för vårt samarbete:

  • Ryttarhagens 5-årsgrupp går till Lundbyskolan varannan vecka under vårterminen för att ha idrott, när tid finns, i idrottssalen
  • Lundby förskola går till Lundbyskolan varje vecka och har idrott, när tid finns, i idrottssalen
  • En av de två blivande lärarna i förskoleklassen besöker Ryttarhagens 5-årsgrupp varannan vecka fr.o.m. vecka 9
    Vi besöker även övriga förskolor där våra blivande elever finns.
  • Fr.o.m. vecka 18 besöker delar av Ryttarhagens 5-årsgrupp förskoleklassen på Lundbyskolan. Ev. "gamla" barn i förskoleklassen besöker Ryttarhagen.
  • En gång under vårterminens besök äter 5-åringarna lunch på Lundbyskolan.
  • Kring barn med behov av särskilt stöd anordnas konferens. Detta bör ske på första delen av vårterminen. Ryttarhagen och Lundby förskolor tar initiativ till att detta sker.
    Föräldrar, respektive chef och eventuellt avlämnande personal deltar.
  • En uppföljningsintervju genomförs på vårterminen av förskolans personal på barnen i förskoleklassen.

upp

 

UTVÄRDERING

blultbar.gif (41739 bytes)

För att hela tiden göra vår verksamhet så bra som möjligt diskuterar vi fortlöpande arbetssätt och arbetsformer. Vi diskuterar också vilka mål vi ska/vill uppnå, vilka möjligheter vi har att nå dit och hur vi använder de resurser vi fått.

Till vår hjälp har vi:

* Utvecklingssamtal

* Nationella proven åk 2 och åk 5.

* Elevspanarna

* Enkät till elever åk 6(vt).

* Enkät till föräldrar som har barn i åk 6(vt).

* Enkät till föräldrar som har barn i fritidsverksamheten.

* Spontana utvärderingar i större och mindre grupper i klasserna som sker fortlöpande.

* Klassgenomgångar

* Regelbundna utvärderingar i personalens arbetsgrupper.

* Lundbyskolans kvalitetsarbete.

upp

 

LOKALA KURSPLANER I ENSKILDA ÄMNEN

SVENSKA

blultbar.gif (41739 bytes)

Mål i svenska åk 1

Barn utvecklas olika. Vår målsättning i det dagliga arbetet är att utgå från det enskilda barnets förutsättningar, mognad och förkunskaper.

Läs- och skrivprocessen är en lång process, vilket gör att vi väljer att sätta uppnåendemålen för svenska först i åk 2.

Mål i svenska åk 2

Läsa

Eleven ska: Känna igen och kunna ljuda alla bokstäver. (Stora och små).

Kunna vanliga ordbilder t ex och, en, ett, han, hon, den och det.

Kunna läsa korta ljudenligt stavade ord, t ex måla, läsa, rita, bilen och huset.

Lyssna

Eleven ska: Kunna förstå och följa en instruktion i grupp.

Skriva

Eleven ska: Kunna texta alla små och stora bokstäver.

Kunna skriva en mycket enkel text till en bild så att innehållet framgår men utan krav på rättstavning.

Mål i svenska åk 3

Eleven ska kunna:

Läsa

Läsa en enkel bok med god läsförståelse.

Läsa en egenproducerad eller en enkel text högt i grupp.

Läsa och förstå en enkel faktatext.

Tala

Berätta om något självupplevt eller kunna beskriva en bild eller föremål inför

klassen.

Lyssna

Ta instruktion i grupp.

Lyssna på en saga eller berättelse och återge handlingen muntligt i stora drag.

Koncentrerat lyssna på när andra berättar.

Skriva

Skriva korta enkla ord med handstil

Texta tydligt med små och stora bokstäver.

Använda ljudenlig stavning.

Alfabetisk ordning, t ex veta vilken bokstav kommer före-efter, kunna ordna ord efter bokstav.

Skriva en kort text med tydlig början och slut.

Skriva meningar med punkt och stor bokstav och mellanrum mellan orden.

Mål i svenska åk 4

Läsa

Kunna läsa en Hcf-bok.

Kunna läsa en enkel faktatext skriven för barn.

Kunna läsa högt med inlevelse.

Kunna läsa och följa en enkel instruktion.

Skriva

Kunna använda stor bokstav.

Kunna skriva skrivstil.

Kunna använda skolans ordlista.

Kunna stava 100 vanliga ord med enkel och dubbel konsonant samt ng-ljud.

Kunna skriva en enkel berättelse, minst en A4-sida.

Lyssna och tala

Kunna ta instruktion i klass.

Kunna berätta om en bok man har läst.

Mål i svenska åk 5

Läsa

Kunna läsa en bok.

Kunna läsa faktatexter skrivna för barn och ungdom.

Kunna läsa en text högt inför klassen.

Skriva

Att kunna stava 100 vanliga ord.

Kunna skriva berättelser eller brev med tydlig skrivstil så att mottagaren kan förstå.

Kunna skriva en berättelse och sätta ut stora skiljetecken.

Lyssna och tala

Kunna muntligt berätta något självupplevt så att innehållet blir begripligt.

Mål i svenska åk 6

Läsa

Läsa till åldern anpassad skönlitteratur.

Kunna läsa texten i våra Oä-böcker med god förståelse.

Kunna använda uppslagsverket Kunskapens värld.

Skriva

Att kunna göra riktiga meningar.

Att rätt använda stora skiljetecken.

Att kunna skriva en berättelse och ett brev så att innehållet framgår tydligt.

Att kunna stava till 100 ord.

Lyssna och tala

Lyssna, föra anteckningar och återberätta.

Kunna leda ett klassråd.

upp

 

MATEMATIK

 blultbar.gif (41739 bytes)

Målet för undervisningen i matematik är att eleverna

Ska lära sig tänka, tala och använda matematik i olika vardagssituationer t ex i affären,banken, posten, slöjden.

Ska kunna förstå matematikens språk.

Ska vara förtrogna med datorns och miniräknarens möjligheter.


Genom att

Kunna använda de fyra räknesätten.

Kunna lösa konkreta problem och formulera egen.

Kunna tolka och värdera lösningar samt dra logiska slutsatser.

Kunna använda dator och miniräknare.


Hur gör vi?


Arbetar med -

Naturliga tal (1,2,3 …) och enkla tal i bråk- och decimalform.

Huvudräkning och överslagsberäkning.

Geometriska figurer såsom kvadrat, rektangel, triangel, cirkel och vinklar.

Vikt, längd och volym.

Pengar

Tid

Tabeller, diagram och skala.

upp

 

ENGELSKA ÅK 1-3

 blultbar.gif (41739 bytes)

Vår målsättning är att barnen får tilltro till sin egen förmåga att tala och förstå.

Vi arbetar muntligt med rim, ramsor, sång, lekar och enkel dialog och "talkör".

Eleverna instrueras att utföra handlingar t ex "All boys stand up". "Please, go to the door".

upp

 

BILD

blultbar.gif (41739 bytes)

Eleverna ska under åk 1- 6 möta bildämnet:

* integrerat med andra ämnen

* som fristående bildövningar


De material och redskap som varje elev bör ha fått prova på att använda i bildskapande övningar:

* Papper: Ritpapper av olika kvalitet, kartong, silkespapper, tidningspapper och veckotidningar.

* Pennor och färger: Blyerts, tusch, kol, färgpennor, täckfärg, akvarell, flaskfärg, pasellkritor och vaxkritor.

* Andra redskap och material såsom: Sax, lim, lera, papiermaché, garn, tyg, material från naturen t ex löv, sten och pinnar.

De tekniker som varje elev bör få prova på:

  • rita

  • måla

  • klippa

  • tryck, t.ex. potatis, kork

  • frottage, t.ex. med löv, mynt

  • tredimensionellt arbete

  • schablonmålning

I bildämnet skall eleverna få: Genom att:
Berätta Skapa egna bilder.
Illustrera Rita till egna bilder.
Beskriva T.ex. förklara vattnets kretslopp.
Förklara Beskriva färdig bild.
Samtala Tillsammans fundera över bilder i vardagen i sitt naturliga sammanhang t.ex. TV, tidningar, i trafiken.
Tolka Kritiskt granska t.ex. reklambilder.
Möta historiska bilder från olika tidsepoker. Med olika tekniker göra t.ex. hällristningar, runskrift, sköldar.
upp

 

DATAKUNSKAP

blultbar.gif (41739 bytes)

Datorn är ett arbetsmaterial och ett hjälpmedel i skolarbetet.

På Lundbyskolan kommer vi att prioritera de barn som inte kommer i kontakt med datorer i hemmet.

Datorn introduceras redan i förskoleklassen och på fritids. I första hand ska barnen lära sig att använda pedagogiska spel och program.

Samtliga elever ska ha sitt körkort klart under åk 4. Körkort kan även avläggas hemma.
Körkortet är ett speciellt program som heter "Filiokus".

När eleverna klarat av sitt körkort bör de också lära sig att hantera tangentbordet samt skriva ut enklare arbeten.

De två IT-anslutna datorerna reserveras i första hand för eleverna i åk 6.

 

Vår målsättning under året är att samtliga klasser ska ha en egen E-post-adress.

upp

 

HEMKUNSKAP

blultbar.gif (41739 bytes)

MÅL: att nå målen för åk 5 samt ur målen för åk 9 – ha kännedom om hur olycksfall i hemmet kan förebyggas.

HUR GENOMFÖR VI DETTA?

förskoleklass-åk 3

Kostcirkeln - matpyramid

Matlagning   -   grönsakssoppa, nyponsoppa, torkade äpplen

Bakning -   äppelkaka, chokladbröd, muffins, scones

Städning - torka bord och bänkar i klassrummet

Klädvård -   skoputs

Dukning i matsalen

åk 4-6

Kostcirkeln - Matpyramid

Kostens betydelse för hälsan.

Matlagning - smårätter

Bakning

I dessa arbeten ingår

* arbeta fram egna förslag på arbete
* personlig hygien
* kökets hygien (skärbrädor, disktrasor mm)
* spisens markeringar – funktioner
* hantering och förvaring av livsmedel
* inköp (till viss del) planering
* diskussion kring priser
* kunskap om matlagningskärl och diskning
* insyn i andras tycke och smak


Arbetet sker i klassen och vid fritidssamverkan.

upp

 

HISTORIA

blultbar.gif (41739 bytes)

All historieundervisning går ut på att få förståelse för varför världen ser ut som den gör.

Lågstadiet: Hembygdens historia.

Jordens historia.

Forntiden (sten- brons- järnåldern)

Mellanstadiet: Från vikingatiden och framåt, beroende på elevens kunskap och intresse.

Aktuella händelser i omvärlden.

Hur gör vi?

* släktträd

* intervjuva äldre människor

* se fornminnen, t ex Högbystenen, Ryttarhagen, hembygdsgården

* anknytning till namn t ex Dackeskolan

* studiebesök, t ex Skänninge, Vadstena, länsmuseet i Linköping

* läromedel: läroböcker, uppslagsverk, faktaböcker, tidningar, skönlitteratur

* integrera med bild, slöjd, fritidsverksamhet

upp

 

RELIGIONSKUNSKAP

blultbar.gif (41739 bytes)

MÅL

Eleverna skall ges möjlighet att skaffa sig kunskaper om och stimuleras till reflektioner kring olika religioner och livsåskådningar, som en grund för egna ställningstaganden. De skall utveckla respekt för varje människas rätt att ha sin egen livsåskådning.

Vi arbetar med:

Etik i vardagen

Livsåskådningsfrågor – födelse – liv – död

Bibliska berättelser

Högtider – kristna seder och bruk

Främmande religioners berättelser, seder och traditioner

Kyrkoåret

Vi använder:

Samtal

Litteratur

Psalmer och sånger

Studiebesök till Mjölby kyrka, Lundby kapell, Linköpings domkyrka, någon frikyrka, Vadstena klosterkyrka eller Vårfrukyrkan i Skänninge

Expertbesök ex-vis dramagrupper, körer

upp

 

SAMHÄLLSKUNSKAP

blultbar.gif (41739 bytes)

Vår målsättning är att förbereda eleverna för att leva och verka i samhället samt att förmedla grundläggande demokratiska värden.

Vi arbetar med:

* demokrati i klassrummet och på skolan
* klassråd – elevråd
* främlingsfientlighet – rasism
* konfliktlösning utan våld
* att framföra och stå för sina åsikter, samt visa respekt för andras
* kännedom om våra politiska partier
* aktuella händelser med hjälp av massmedia
* att kritiskt granska och värdera information
* internationella frågor t ex FN, EU
* expertbesök och studiebesök av eller hos polisen, räddningstjänsten, politiker, kommunfullmäktige, stadshuset, tingshuset, biblioteket och posten

upp

 

TRÄ- OCH METALLSLÖJD

 blultbar.gif (41739 bytes)

MÅL SOM ELEVEN SKALL HA UPPNÅTT I SLUTET AV 5:e SKOLÅRET:

Att kunna utforma egna ideér till slöjdarbeten och med handledning kunna göra ett planeringsförslag och välja form och färg.

Att med handledning kunna välja slöjdmetod och material.

Att kunna hantera lämpliga verktyg och redskap och genomföra ett slöjdarbete ..


HUR GÖR VI?

Genomgång av material och tekniker inom fasta arbetsområden i de lägre årskursernas stegrande uppgifter i kombination med mer fria arbetsområden ju längre upp i årskurserna man kommer.

Samtliga elever för arbetsbok där genomgångna tekniker, maskiner etc antecknas så att undervisande lärare kan se och styra eleven mot nya oprövade tekniker-maskiner-verktyg eller material för att i åk 6 ha provat på så mycket som möjligt.

Utvärdering av slöjdföremålet/arbetet sker muntligt i grupp eller enskilt efter avslutat arbete.

upp

 

IDROTT OCH HÄLSA

Är ett ämne med möjlighet till en helhetssyn på eleven som få andra. Elevens förhållande till sig själv och upplevelse av sin kropp samt hur han/hon fungerar tillsammans med andra är centrala frågor.

Fysiskt
Kärnan i ämnet är den fysiska aktiviteten. Att uppleva och utforska sin kropp, dess begränsningar och möjligheter. För att alla skall ha möjlighet till detta skall alla aktiviteter utformas med speciell hänsyn till elever med svårigheter.

Psykiskt
Att lära känna och behärska sin kropp och känna rörelseglädje ger ett allmänt välbefinnande som i sin tur har många goda effekter.
Bättre koncentrationsförmåga, självkännedom, självkänsla, begreppsutveckling, kreativitet och uttrycksförmåga är några av dem.

Socialt
Att lära sig fungera i grupp. Att visa hänsyn. Att skapa tillsammans(ex i utformande av regler för spel, lekar eller i improvisationer) är viktiga delar av ämnet.

MÅL ÅK 1-3
På de lägre stadierna är träning i grov- och finmotorik viktig då motoriken är en förutsättning för all annan aktivitet i skolan och på fritiden. Detta är speciellt viktigt i vårt idag alltmer mekaniserade och stillasittande samhälle där barn och ungdomar får alltför lite spontan fysisk aktivitet.
Idrottsundervisningen bör därför präglas av:

  • Aktivitet (=sträva efter att planera så att inaktivitet undvikes)
  • Lek
  • Fantasi/improvisation
  • Rytm/dans
  • Uppmärksamhets och samarbetsövningar
  • Grovmotoriska övningar (gå-springa-krypa-hoppa-klättra-åla-rulla-balansera-stödja-hänga-kasta-fånga)

Lämpliga moment är:

  • Hygien och rutiner
  • Lekar och enkla regler
  • Enkla rörelsesagor, rytmövningar och dans
  • Redskapsövningar (matta-hopp-räck-ringar-bom-linor)
  • Redskapsbanor
  • Friluftsliv och utevistelse med enkel kartkunskap.
  • Bollövningar, bollekar och enkla spel. Dock ej etablerade vuxenbollspel.

MÅL ÅK 4-6
Träning av grundläggande färdigheter bör fortsätta även i denna ålder men detta är också den bästa åldern för inlärning av tekniskt mer sammansatta rörelseformer såsom friidrott, dans, bollspel mm. Här bör också livräddning, arbetsmiljökunskap, kartkunskap, utrustningskunskap och kunskaper om skaderisker och dess förebyggande på ett naturligt sätt integreras i idrottsundervisningen.

Lämpliga moment är:

  • Lekar (nu även med mer komplicerade regler)
  • Redskapsövningar för befästande av grundläggande färdigheter
  • Redskapsbanor med inslag av konditionsträning
  • Friluftsliv under skiftande årstider
  • Orientering i form av enkla skolgårds- och närområdesövningar
  • Dans i form av vanliga svenska och internationella folkdanser
  • Simning och livräddningsträning
  • Några vanliga idrottsaktiviteter och bollspel

ARBETSFORMER

  • Undervisningen bör bedrivas vid regelbundna lektioner minst 2ggr/vecka för att nå kontinuitet.
  • Ombyte såväl före som efter lektionen skall ske på väl tilltagna raster.
  • Ombyte-deltagande i undervisningen och hygien efter är självklart obligatoriska delar av ämnet.
  • Flera längre arbetspass skall erbjudas årligen för friluftsverksamhet, simning etc.

Förslag till uppföljning av skolverkets "kunnamål" i idrott & hälsa finns tillsvidare i särskild bilaga på skolan.

upp