Kvalitetsbristkostnader kallas alla de kostnader i form av nedlagd tid och resurser som ett företag använder för att leva upp till de i förväg fastställda kraven på teknisk produktkvalitet, servicenivå m.m.
De kostnader som uppstår till följd av bristande kvalitet kallas kvalitetsbristkostnader.
Kvalitetsbristkostnaderna kan indelas i fem olika grupper, beroende av var de uppstår och vad de leder till:

1. förebyggande kostnader
2. kontrollkostnader
3. felrättningskostnader
4. kostnader som förhindrar ökade intäkter
5. samt badwill.

Orsaken till stora kvalitetsbristkostnader kan vara:

-att ledarskapet inte fungerar . Se Aktivt ledarskap
-avsaknad av gruppeffektivitet . Se Gruppeffektivitet
-att inte utföra arbetsförenkling . Se Arbetsförenkling

Aktivt ledarskap
När chefen tar "steget ner på golvet" och engagerar sig i medarbetarnas arbetsuppgifter, har grunden lagts till ett aktivt ledarskap.
Det är inte bara fråga om chefens egenskaper utan också om kontakten mellan chefen och medarbetarna.
När medarbetarna märker att chefen "sänker" sig till deras nivå, kommer engagemanget och förtroendet till chefen att öka.
En viktig effekt av detta är att chefen får tidiga, snabba och entydiga signaler från gruppen, av vilket en beslutsplattform skapas, vilket gör det lättare att ta snabba och effektiva beslut som leder till förväntad förändring.

Den snabba förändringstakten i företagens omvärld kräver mer och mer av aktivt ledarskap.
Cheferna måste kunna ta initiativ till förändring och genomföra förändringarna och se till att organisationen följer med.
En chef som dagligen har kontakt med sina medarbetare har också lättare att genomföra nya förankrade beslut.

Från mitt tidigare arbete som teknisk officer, har det sedan 80-talet skett en stor förändring beträffande ledarskapet. På mitten av 70-talet var det de högre befälen som satte upp utbilningmål och lade upp utbildningen, för att sedan de yngre befälen genomföra utbildningen. Med den nya befälsordningen som infördes i början av 80-talet utökades ledarskapsutbildningen med bl. a UGL-kurser (Utveckling Grupp Ledare), vilket ledde till att man tog till vara de yngre befälens synpunkter på ett helt annat sätt. På så sätt fick man med sig ideér och synpunkter från den moderna skolan. Effekten lät inte vänta på sig, man fick ett ökat engagemang och alla i gruppen kände sig delaktig, vilket ledde till ett mycket bra utbildningsresultat.