QC-verktygen
För att kunna styra sitt eget arbete genom enkla statistiska metoder tog japanen Dr Kauro Ishikawa fram de sju QC-verktygen enligt nedan:
Datainsamling
Ett grundläggande steg när man arbetar med kvalitetsförbättringar är insamling av
data, dvs faktaunderlag, eftersom hela filosofin bygger på att man ska basera beslut på
fakta istället för på subjektivt tänkande.
För att kunna samla in relevant information måste man ha klart för sig:
- Vilket är (kvalitets)problemet?
- Vilka fakta behövs för att belysa problemet?
- Vilka metoder ska vi använda för att analysera materialet?
Insamling av data kan göras på många olika sätt, t ex genom strecktablåer, checklistor mm.
Histogram
När man har stora mängder data och vill presentera detta i grafisk form kan det vara
lämpligt att använda histogram, som är ett stapeldiagram.
Histogrammen används till att:
- Identifiera grundorsaker
- Kontrollera utfall
Paretoanalys
Allmänt Paretoanalysen på ett överskådligt sätt förhållandet mellan de data man
vill analysera. Det berömda förhållandet 80-20 brukar i allmänhet synas tydligt i ett
Paretodiagram.
Användningsområde:
Paretodiagram är till stor hjälp när man vill avgöra vilket problem man ska angripa
först. Det används för att skilja ut de väsentliga problemen från de mindre
betydelsefulla och är ett utmärkt hjälpmedel för att göra prioriteringar i
förbättrings- och problemlösningsarbete.
Ischikawadiagram
Ishikawadiagram är ett hjälpmedel för att systematiskt komma åt grundorsaker till ett
problem. Diagrammet kallas också orsak-verkan-diagram eller fiskbensdiagram.
Användningsområde:
Den grafiska framställningen gör att komplexa situationer och relationer mellan
huvudorsaker och det definierade problemet enkelt kan presenteras för andra. Diagrammet
ger en tydlig bild av de faktorer som kan påverka ett specifikt problem.
Stratifiering
Ibland är det nödvändigt att sortera data efter olika grupper som en datamängd har
gemensamt. Om man samlar in data från flera håll, t ex från olika maskiner, måste
underlaget delas upp i undergrupper och illustreras var för sig. Om utfallet i
undergrupperna skiljer sig mycket åt, är detta kanske orsaken till kvalitetsproblemet.
Sambandsdiagram
Sambandsdiagram används för att hitta samband mellan två variabler ex.
friktion/dragkraft per diagram som visar hur en viss produktegenskap varierar med värdet
på en viss variabel. Är flera samband intressanta måste en serie av jämförelser
göras, en för varje variabel.
Styrdiagram
För att ha nytta av insamlade uppgifter från en process eller om en produkt måste man
kunna presentera dem grafiskt på ett lättförståeligt och tydligt sätt. Ett av de
bästa sätten att presentera data från en process är att rita styrdiagram. Det primära
syftet med styrdiagram är att snabbt kunna upptäcka förändringar i processen som kan
göra att produktegenskaperna förändras på ett negativt sätt.