Propappus volki -

en raritet bland maskar?
Fåborstmasken Propappus volki (familjen Propappidae) upptäcktes för första gången i Sverige så sent som i mitten av 1990-talet. Arten hittades först i Svartån, i forsarna vid Karlslund i Örebro, i samband med bottenfaunainventeringar där 1995. Det var Mats Medin och Ulf Ericson vid Medins Sjö- och Åbiologi i Mölnlycke som först insåg att det handlade om en ovanlig art.
Svartån, forsarna vid Karlslund, Örebro  
Foto: Björn Sohlenius

 

Tre år senare hittades arten också när en grupp forskare/zoologer undersökte en kallkällebäck vid naturreservatet Ögonakällan utanför Hallsberg. Båda dessa lokaler ligger således i Närke.
Inventering av smådjursfaunan vid Ögonakällan i augusti 1998. Närmast kameran Ted von Proschwitz från Göteborgs naturhistoriska museum.
  
Foto: Björn Sohlenius

 

Ett tredje fynd har rapporterats från Bräkneån i Blekinge av Anders Boström, vid ALcontrol AB i Växjö. Bräkneån mynnar i Väbyfjorden, ca 5 km söder om Bräkne-Hoby. Propappus volki insamlades där i ett forsparti i april 2000. Vid fyndplatsen var ån ungefär 0,5 meter djup och 10 meter bred.

Biologi och utbredning

Propappus volki lever i sandiga eller grusiga bottensediment i sötvatten. Den kan påträffas i källor och annat rörligt grundvatten (t.ex. under en å) och betraktas som en renvattensart. Den tycks dock förekomma ganska sporadiskt och fläckvis i vattendragen. Endast ett mindre antal individer påträffades vid Närke-lokalerna. Vid fyndplatsen i Bräkneån var Propappus volki dock den dominerande arten bland fåborstmaskarna.

Svartån vid Karlslund, Örebro. Propappus volki påträffades vid denna lokal 1995 och 1998. Bottnen bestod här av fläckar med sand och grus.   Foto: Björn Sohlenius

 

Propappus volki förekommer i en stor del av Europa samt i Sibirien. Utbredningsområdet sträcker sig från nordvästra Spanien, Frankrike och England i väster till åtminstone Bajkalsjön i östra Ryssland. I Östersjöregionen är den känd från de baltiska staterna, men de svenska fynden är de enda från Norden.
Teckning: Håkan Holmberg. Efter förlaga från Timm, T. (1999). A Guide to the Estonian Annelida

Så här ser den ut !

Propappus volki är en liten mask, bara 6-12 mm lång. Den består av 42-48 ringar (segment). Levande eller alkoholfixerade exemplar är mjölkvita i färgen. "Huvudet" (prostomiet) har ett litet snabelliknande utskott längst fram. Masken ger därför intryck av att vara lite "uppnosig". Borsten är alla lika och sitter i fyra knippen, vardera oftast med tre borst per knippe, på varje segment. Borsten har en böjd, tvådelad spets bestående av två "tänder", den övre tanden är tydligt kortare än den undre. Könsmogna exemplar har gördeln (clitellum) placerad i segmenten 12-14.

Förväxlingsrisk

Det finns ytterligare några vattenlevande fåborstmaskar som likt Propappus volki har en liten "snabel" i framänden. Det gäller några arter inom familjen Naididae, exempelvis den vanliga Stylaria lacustris ("snabelmasken"), samt arter av släktet Rhynchelmis inom familjen Lumbriculidae. Om man tittar närmare på dessa i mikroskop, ser man dock att naididerna har långa hårborst tillsammans med de (kortare) tvåtandade borsten, och att Rhynchelmis-arterna, som är klart större än Propappus, genomgående bara har två tvåtandade borst per knippe.

Rapportera fynd av Propappus volki!

Bristen på svenska fynd av denna art beror nog dels på kopplingen till grundvatten, vars smådjur inte så ofta studeras, men också på att det anses svårt att overhuvudtaget artbestämma fåborstmaskar (Oligochaeta). Vi vet därför ännu inte om Propappus volki är vanlig eller sällsynt i Sverige. Kontakta Oss om ni misstänker att arten finns i ert vatten.

Speciallitteratur om Propappus

Coates, K.A. 1986. Redescriptions of the oligochaete genus Propappus, and diagnosis of the new family Propappidae (Annelida: Oligochaeta). Proceedings of the Biological Society of Washington 99: 417-428.

Timm, T. 1999. A Guide to the Estonian Annelida. Naturalists Handbooks 1. Estonian Academy Publishers. Tartu - Tallinn. 208 pp.

Timm, T., Erséus, C. & Lundberg, S. 1996. New and unusual records of freshwater Oligochaeta from the Scandinavian Peninsula. Nordic Journal of Freshwater Research 72: 15-29.

 

Ansvariga för denna sida är Håkan Holmberg och Stefan Lundberg
Senaste uppdatering: 2 november 2001