Djur och växtliv i Igelbäcken

 

Igelbäckens dalgång börjar med ett kärr i fin fågelmiljö. Om våren i Igelbäckskärret sjunger gräshoppssångare och kärrsångare till den småfläckiga sumphönans spel. Under sommaren och hösten vårdas våtmarkerna av betande "highland cattle" som kliver runt bland starr- och tågväxter. Längre ner finns böljande gröna hagar där både hästar och nötkreatur klipper gräset fint. Vid Eggeby gård övergår ängarna delvis i åker och man behöver inte ha särskilt stor tur för att höra duvhöken ropa över träddungarna.

"Highland Cattle" betar
vid Igelbäckskärret
Foto: Stefan Lundberg

 

 

I dalgångens nedre del ligger Ulriksdals slott med sin vackra slottspark där de gamla ädellövträden vakar över den arkitektoniska jätteträdgården.

Vid Igelbäcken lever såväl fladdermöss som sällsynta våtmarksväxter, groddjur och svampar. Man kan hitta jättestarr och kärrvial, grodor och mindre vattensalamander. Där finns torrbackar med fältmalört, säfferot och backsippa. I skogspartierna förkommer vintertagging och mindre hackspett, och i de gamla ekarna i Ulriksdals slottspark finns livsmiljöer för en mångfald av sällsynta skalbaggar och lavar. I vattnet återfinns så Igelbäckens stolthet, den sällsynta och rödlistade fisken grönling som här har sin enda kända förekomst i Uppland. Den simmar, leker och födosöker på flera lokaler i bäcken. Här finns också ytterligare en rödlistad och sällsynt fisk, nissöga, samt de rödlistade ryggradslösa djuren kuvertbyggarslända och stor blåssnäcka.
Teckning efter förlaga från European Limnofauna
Teckning efter förlaga från Djur i sjö och å
Foto: Tomas Carlberg
Tackning: Rita Larje
Med sin närhet och relativa vildhet är Igelbäcken och dess dalgång en fantastisk tillgång för storstadsbor. Det finns därmed ett stort behov av att skydda bäcken, dess omgivningar (= tillrinningsområde) och de skyddsvärda arter som lever i dalgången. Bland annnat hotas Igelbäcken och dess närmiljöer av flera stora vägprojekt, av mer eller mindre långt framskridna planer på byggande av kontor och bostäder, samt av planer på en naturgasledning längs bäcken. Detta skydd tillsammans med en omfattande restaurering av Igelbäckens uttorkande våtmarksmiljöer skulle bidra till att säkra fortlevanden av denna ekologiskt känsliga miljö och dess innevånare, samt säkra områdets värde för rekreation och friluftsliv.

 

För mer information om Igelbäcken, dess omgivning och innevånare:

Gothnier, M., Hjorth G. & Östergård S., (1999), Rapport från ArtArken, Stockholms artdataarkiv, Miljöförvaltningen. Stockholm.

Hallnäs, Ö., (2001), Igelbäcken. Biotopkartering år 2000. Länsstyrelsen i Stockholms Län. Miljö- och planeringsavdelningen. Rapport 2001:14. Kan hämtas som pdf-fil från Länstyrelsen i Stockholms län. http://www.ab.lst.se/natur/miljo/pdfs/Igelbacken2000.pdf

Laante, T. & Strid, T., (1991), Igelbäcken, Järvafältets pulsåder. En översiktlig naturinventering av Igelbäckens dalgång , Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 1992:12

Lundberg, S. & Andersson, H.C., (2000), Grönlingen i Igelbäcken, en fiskeribiologisk inventering , Länstyrelsen i
Stockholms län. Rapport 2000:09. Kan hämtas som pdf-fil från Länstyrelsen i Stockholms län.
http://www.ab.lst.se/natur/miljo/pdfs/gronling.pdf

Lunberg, S. & von Proschwitz, T., (1998), Bottenfauna i Igelbäcken , Miljöförvaltningen, Stockholms stad

Länstyrelsen i Stockholms län, Naturvårdsenheten, (1998), "Inrättande av naturreservatet Igelbäckens dalgång, Järfälla, Stockholm, Sundbyberg, Sollentuna, och Solna kommuner". Remiss, juni 1998

 
föregående sida
Ansvariga för denna sida är Håkan Holmberg och Stefan Lundberg
Senaste uppdatering: 2 november 2001