Prosellus coxalis upptäcktes första gången i Sverige i Höje å, mellan Lund och Lomma, av Freddy Friberg i mitten av 1970-talet . Arten var då relativt vanlig där, i synnerhet i åsträckor med mest eutrofierat, övergött vatten. Vid senare undersökningar har den emellertid ej återfunnits i Höje å.

Inte mycket är känt om P. coxalis biologi. De få uppgifter som finns härrör sig främst från 1960-talet. Arten ansågs då vara spridd över hela Medelhavsområdet med en mängd beskrivna underarter. I Tyskland finns några få fynd i Rhenlandet och i Västfalen.

Så här ser den ut !
Kännetecknande för P. coxalis är den speciella mönstringen (pigmenteringen) på huvudet. Denna är svag och verkar upplöst. P. coxalis kan förväxlas med den i Sverige vanligt förekommande sötvattensgråsuggan Asellus aquaticus. A. aquaticus, som är större än P. coxalis, har vid huvudets bakre kant två stora vita fläckar, som i regel skiljs åt av en mörk mittstrimma. Hos P. coxalis är huvudet oregelbundet spräckligt. Första benparets klo hos A. aquaticus har ett trekantigt utskott som saknas hos P. coxalis. Andra paret bakroppsfötter hos hanen av A. aquaticus har på inre grenen ett långt utskott (apofys). Hos P. coxalis är detta utskott mycket kort eller saknas helt.

Rapportera fynd av Proasellus coxalis
Kanske är P. coxalis en förbisedd art med en vidare förekomst i Sverige än vad som hittills är känt? Vid de bottenfaunaanalyser, som regelbundet genomförs i många av våra vatten, har den kanske av slentrian blivit felidentifierad som dess större släkting A. aquaticus? Eller så är dess relativa sällsynthet en effekt av konkurrenssvaghet och/eller betydligt större krav på sin livsmiljö än A. aquaticus?

P. coxalis status i Råån är ännu inte undersökt i detalj. Vid undersökningarna 1999 och 2000 har dock ytterligare 12 lokaler i huvudfåran och 13 lokaler i Rååns biflöden undersökts utan att någon P. coxalis påträffats. Troligen finns arten endast i den nedre lövskogsomgärdade delen av Råån. I de vanligtvis starkt kulturpåverkade jordbruksåarna i Sydsverige, som ofta är uträtade och saknar skuggande trädvegetation, är arten troligtvis ovanlig.

Arten tål dock mycket höga näringsämneshalter. I Rååns huvudfåra ligger kvävehalterna på mellan 5000-10 000 µg/l och fosforhalterna mellan 50-200 µg/l.

Håll ögonen öppna efter denna lilla rara sötvattensgråsugga och rapportera dina fynd så att Proasellus coxalis status i Sverige kan bli närmare utredd.

Kontakta Stefan Lundberg, telefon 08-519 54 135 vid Naturhistoriska riksmuseet om Du misstänker att Du har ett nytt fynd av Proasellus coxalis.

Speciallitteratur om Proasellus coxalis;

Enckell, P. H., (1998), Kräftdjur - Fältfauna, Bokförlaget Signum (Nordstedts).

Gruner, H.-E., (1965), Tierwelt Deutschland 51. Isopoda I, Gustav Fischer Verlag.

Lingdell, P.-E. & Engblom E., (1990), "Kräftdjur som miljöövervakare (taxonomiska, faunistiska och ekologiska data avseende utvalda sköldbladfotingar, gälbladfotingar, gråsuggor och märlkräftor)", Naturvårdsverket,. Rapport 3811.