Ofta ökar antalet arter och artsammansättningen förändras från källan till mynningen. Mångfalden arter är lägst i källområdet och ökar sedan med vattendragets storlek som en följd av att antalet livsmiljöer ökar.

 

Artantalet ökar dock normalt bara upp till en viss storlek hos vattendraget sedan minskar det med tilltagande storlek i de allra största vattendragen. Artrikedomen är oftast störst i starkt strömmande avsnitt där bottnens struktur är mer komplex. I lugnflytande delar är antalet arter lägre eftersom ett mer enhetligt bottensubstrat medför en mer likformig miljö.

 

Riklig vattenvegetation vid strandkanten
Foto: Björn Sohlenius

 

Olika typer av vegetation i vattnet och vid stranden kan också bidra till att antalet livsmiljöer ökar. Vissa arter förekommer i praktiskt taget alla slags vattenmiljöer, medan andra har starkt begränsade krav på sin omgivning. Förändringar till det sämre i artsammansättningen blir det om en bäck eller å torkar ut, t.ex. under en torr sommar.

 

Tillflöde till Kilån i Södermanland under en torr sommar. Foto: Håkan Holmberg

 

Inom en viss storlek hos vattendraget bestäms artantal och biomassa av en mängd faktorer. Vissa faktorer har en mer regional inverkan. Hit hör bl.a. höjd över havet, och därmed temperatur, samt alkalinitet (vattnets buffringsförmåga) och andel våtmark inom avrinningsområdet. Andra faktorer har en mer lokal betydelse, t.ex. strömhastighet, miljöns variation och beskuggning. Hög strömhastighet, hög variation och intermediär beskuggning erbjuder goda betingelser för många bottenfaunaorganismer

 

Ju mer igenväxt och därmed mer lugnflytande ett vattendrag är desto större blir likheterna med en sjö, bl.a. genom att syrehalten minskar i dess botten. Igenväxningen av vattendrag påskyndas då skuggande träd och buskar saknas längs vattendraget. Förekomst av död ved (grova grenar och trädstammar) i och vid vattnet, från omgivande landmiljöer, är också en central och viktig faktor för att uppnå hög biologisk mångfald. Även våtmarker som sumpskog, kärr och våtängar i anslutning till vattendraget har en central funktion för bevarandet av vattendragens kvalitet och biologiska värden.

 

Kärrmark i anslutning till Kilaån i Södermanland Foto: Björn Sohlenius

 

Förgående sida
Nästa sida

Ansvariga för denna sida är Håkan Holmberg och Stefan Lundberg
Senaste uppdatering: 7 oktober 2001